Kavlikoncernen ägs av Kavlifonden, och det är denna ägandeform som möjliggör Kavlifondens allmännyttiga verksamhet. En del av Kavlikoncernens överskott återinvesteras för att stärka och utveckla koncernen, medan återstoden används till allmännyttiga ändamål inom forskning, kultur och humanitärt arbete. Fondens utdelning har ökat betydligt de senaste åren, även om det totala beloppet varierar från år till år.

(Bilden ovan: Både Kavlifonden och Kavlikoncernen har sitt huvudkontor i Bergen i Norge. Den blå stenen på bilden var en gåva till Bergen från Kavlifonden i samband med Kavlis 100 års-jubileum 1993. Skulpturen har skapats av den norske konstnären Asbjörn Andresen, och har blivit en välkänd och populär mötesplats i centrum av Bergen.)

Kavlifonden är just nu inne i en spännande utvecklingsfas. Från att hittills ha givit stöd till många olika projekt har utvecklingen i allt högre grad gått mot färre, större och mer långsiktiga projekt. På så sätt kan fonden i högre grad bidra till att förverkliga viktiga samhällsmål och göra en märkbar insats. Detta möjliggör också ett tätare partnerskap med mottagarna under en längre tidsperiod, så att man tillsammans uppnår ett bättre resultat och en större samhällsinsats.

Kavlifonden prioriterar stora och varaktiga projekt. Den närmaste tiden kommer Kavlifonden att speciellt prioritera eldsjälar och sociala entreprenörer; privatpersoner och mindre organisationer som med stor kompetens och stort engagemang, men med begränsade ekonomiska resurser, kan göra en värdefull insats i samhället. Nedan är några av de projekt som Kavlifonden nyligen har bidragit till inom de tre huvudområdena humanitärt arbete, forskning och kultur:

• Sally Ann är Frälsningsarméns internationella koncept för rättvis handel. Sally Ann förbättrar människors livskvalitet och bekämpar fattigdom genom att främja rättvis handel. I dag sysselsätts mer än 1000 personer i fyra världsdelar som tillverkar bra utformade kvalitetsprodukter.
• 2003 etablerade Kavlifonden ett eget center för demensforskning inom Haraldsplass Diakonale Sykehus i Bergen. Från och med 2008 har forskningscentret utökat verksamheten till att omfatta även åldrande. Målet är att bidra till ett bättre liv för äldre och personer med demens. Detta åstadkoms genom utveckling av en livskraftig och tvärvetenskaplig forskningsmiljö.
• Norrmannen Jon Bøhmer erhöll 2009 Financial Times prestigefyllda pris “The FT Climate Change Challenge”. Syftet med priset är att utse den mest innovativa och skalbara lösningen för motverkan av klimatförändringar. Med hjälp av enkla produkter baserade på solenergi inriktar sig Bøhmers företag Kyoto Energy Ltd på att hjälpa fattiga människor till ett enklare liv med mindre koldioxidutsläpp. Företaget har sin bas i Kenya och arbetar med att utveckla, tillverka och distribuera sina solenergiprodukter. På www.kyoto-energy.com finns mer information.
• Dagens barn och ungdom har helt andra medievanor än vad som gällde för några år sedan. Utöver DVD-film och en mängd tevekanaler är mobiltelefon och Internet en central del av den unga generationens liv. Att lära barn och ungdom goda vanor i en digital värld är därför viktigare än någonsin. Den norska organisationen BarneVakten grundades år 2000 i Norge, och har fått ett stort erkännande för sin kompetens och sitt engagemang för att barn och ungdom ska använda digitala medier på ett tryggt och säkert sätt. Nu tar BarneVakten steget ut i övriga världen, med Kavlifonden bakom sig. I oktober 2009 lanserades den brittiska webbplatsen www.kidsandmedia.co.uk med bidrag från Kavlifonden. Projektet ska bidra med viktig information och goda råd om barns användning av digitala medier. Webbplatsen riktar sig till föräldrar, men är även en resurs för lärare och andra som arbetar med barn och ungdom. 2010 startar arbetet med att etablera en dansk version av den norska BarneVakten. Målet är att etablera en fristående dansk organisation med webbplats, föredragsverksamhet och informationsmaterial. Kids and Media Danmark ska verka för att barn och ungdom använder digitala medier på ett tryggt och säkert sätt.
• Varje år dör mellan 500 000 och 600 000 kvinnor i världen i samband med graviditet, de flesta vid förlossning. Utdragen förlossning, blödningar, infektioner och skadat underliv av fistel som orsakats av en långvarig förlossningsprocess är några av de vanligaste orsakerna i områden där kejsarsnitt inte är tillgängligt på grund av brist på läkare eller enkel medicinsk utrustning. I Niger i Västafrika, av FN bedömt som världens fattigaste land, dör en av sju kvinnor i förlossningsprocessen. Många kvinnor med fistelproblem blir dessutom avvisade av familjen och utstötta ur bygemenskapen. Nu har läkaren Anders Seim och hans stiftelse Health and Development International (HDI) bestämt sig för att göra något år detta grymma förhållande. Ett unikt pilotprojekt i Västniger ska visa vägen. Metoden är lika enkel som genial: HDI utbildar några av byns invånare som kan slå larm när födande kvinnor uppvisar tecken på fistel, så att de därefter kan få tillgång till medicinsk hjälp. På www.hdi.no finns mer information.
• Det stora mänskliga lidandet orsakat av jordskalvet i Haiti har skakat oss alla. Trots att Kavlifondens primära uppgift inte är katastrofnödhjälp, känner vi att det är rätt att ställa upp i en situation som denna. Kavlifonden har därför beslutat att stöda Läkare utan gränser (Médicins Sans Frontières) och Rädda Barnen i det arbete de utför efter katastrofen i Haiti.

Du kan läsa mer om flera av dessa projekt här (på norska).
Mer information om möjligheten för att skicka en ansökning får du veta mer om här.
Kontaktinformation för Kavlifonden finns här.

Historik

Kavliäventyret startade 1893, då Olav Kavli fick sitt handelsbrev som självständig näringsidkare i Bergen. Olav Kavli var en nyskapande och innovativ affärsman. Han uppfann världens första hållbara mjukost, Primula, som efter många prov och misslyckanden såg dagens ljus 1924. Lanseringen av Primula satte på allvar Kavli på kartan, och osten är fortfarande en viktig produkt i Kavlis sortiment.

Förutom ett starkt sinne för produktutveckling och innovation var Olav Kavli även en skicklig marknadsförare. Han insåg bland annat att norska tillverkares export av ost till utlandet varierade alltför mycket med avseende på mängd, kvalitet och förpackning. Olav etablerade goda produktionsrutiner som garanterade kontinuitet och jämn produktkvalitet, något som visade sig vara en framgångsrik strategi. Han byggde också upp starka internationella handelsrelationer genom sin många affärsresor.

1924 gick Olavs son Knut Kavli in som jämställd partner i företaget. De arbetade sida vid sida och etablerade inom kort fabriker i utlandet. Vid Olav Kavlis död 1958 övertog Knut ansvaret för företaget.

Såsom sin far var Knut Kavli en medborgare med samhällsansvar, och han önskade därför säkerställa att koncernen styrdes av en långsiktig och samhällsengagerad ägare genom överföring av företagets aktier till en välgörenhetsstiftelse. 1962 instiftade han därför Kavlifonden, som äger Kavlikoncernen än i dag. I stadgarnas fastslås att överskottet från Kavlis verksamhet ska delas ut inom områdena forskning, kultur och humanitärt arbete.

-

Om Kavlikoncernen

Kavlikoncernen har varit verksam på internationella marknader i mer än 100 år. Kavli har egna produktionsanläggningar i Norge, Sverige, Danmark, England och Skottland, och produkterna marknadsförs i mer än 20 länder. Kavlikoncernen omsätter årligen mer än två miljarder norska kronor och har mer än 600 anställda.

I Sverige upprättades 1933 ett försäljningskontor i Stockholm, och 1940 startade man produktion i egen fabrik. Idag är Kavli marknadsledande inom flera produktområden i Sverige.

Knut Kavli var gift med Karin Kavli; den mycket erkända och färgstarka svenska teaterregissören. De hade inga egna barn, men Kavlifonden är ett juridiskt barn till det svensk-norska äkta paret.

Mer information om företagen i Kavlikoncernen finns här:

www.kavli.se
www.kavli.no
www.kavli.dk
www.kavli.fi
www.kavli.co.uk
www.kavli.com