Det är mycket lovande resultat forskarna beskriver i sin huvudartikel från studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lancet Digital Health.
– Det enskilt viktigaste fyndet är att IPDT är likvärdig IKBT avseende minskning i depressionssymtom, säger doktorand vid Stockholms universitet och första författare på artikeln, Jakob Mechler.
– Det är glädjande eftersom det innebär att vi har fler behandlingsalternativ att erbjuda till en grupp som verkligen behöver lättillgänglig hjälp, säger Mechler.
– Det är mycket möjligt att olika patienter behöver olika behandlingar. Båda behandlingarna tycks också påverka andra problem än bara depression som till exempel samsjuklig ångest, självmedkänsla och emotionsreglering. Det är viktigt då många patienter med depression också lider av betydande samsjuklighet.
Jämförda behandlingsmetoder
I studien har forskarna jämfört en internetbaserad, psykodynamisk terapi (IPDT) med internetbaserad, kognitiv beteendeterapi (IKBT) som behandlingsmetod för ungdomar vid tonårsdepression.
272 personer i åldrarna 15–19 år deltog. Hälften fick gå i IKBT och den andra halvan i IPDT.
Båda behandlingarna hade likvärdig och god effekt hos deltagarna.
Studien är den första större i sitt slag som jämför IPDT med IKBT, och ingår som en av tre studier i det stora forskningsprojektet ERiCA.
– Från tidigare är kognitiv beteendeterapi på nätet (IKBT) en vanlig behandling som många med depression har god effekt av. Men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs, förklarar professor i psykologi vid Stockholms universitet, Björn Philips.
God effekt
Philips är projektansvarig för ERiCA-projektet och leder det internationella forskarlaget som har genomfört studien i samarbete med forskare vid Linköpings universitet, University College London och Universitetet i Oslo.
Inom ERiCA-projektet har en annan randomiserad kontrollerad studie genomförts tidigare, som visade på god effekt av samma internetbaserade psykodynamiska behandling för ungdomar med depression.
Forskarna hoppas att behandlingen nu ska spridas inom sjukvården så att den kan vara till hjälp för deprimerade ungdomar och deras anhöriga.
– Nu har vi inom vårt projekt genomfört två randomiserade kontrollerade studier som visar på god effekt av IPDT. Det borde innebära att sjukvården blir intresserade av att använda behandlingen i första linjens psykiatri för ungdomar, säger Philips.
Samtidigt behövs mer forskning för att ytterligare förbättra behandlingserbjudandet för ungdomar med depression.
– Vi hoppas att fortsatt forskning, från oss själva och andra, ska leda till större kunskap om vilken person som är hjälpt av vilken behandling. Vi skulle vilja utveckla IPDT för ungdomar med andra typer av psykiska problem än depression och utvärdera effekten av dessa behandlingar, säger Philips.
– En lämplig strategi är att först göra några implementeringsstudier i olika länder, så att vi utvärderar hur resultaten blir när behandlingen används inom reguljär sjukvård av den behandlingspersonal som arbetar där.
Användbar i flera länder
Behandlingen kan även användas i andra länder än Sverige
– Med forskningsmedlet från Kavlifonden är IPDT-programmet redan översatt till norska och engelska, säger Philips.
I både Sverige och Storbritannien bedrivs forskning för att få kunskap om hur behandlingen fungerar för unga i de olika länderna.
– Det finns också planer på att översätta IPDT-programmet till tyska och pröva det i en studie för tyska ungdomar med depression.
Intensiv och lärorik process
Kavlifonden har bidragit med 5,2 miljoner norska kronor till studien, som har en total budget på 10,5 miljoner kronor. Tilldelningen gjordes från Kavlifondens program för hälsoforskning 2018.
Psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, Karin Lindqvist, är andra författare på huvudartikeln och beskriver forskningsprocessen som intensiv och väldigt lärorik.
– Intresset var stort och vi var tagna av hur många ungdomar som anmälde sig och visade intresse för den här typen av behandling, säger hon.
– Däremot var det ett stort arbete att bedöma alla ungdomar som hörde av sig, samt att se till att de ungdomar som hade för allvarlig problematik blev lotsade vidare till rätt hjälp, lägger Lindqvist till.
– Det har också varit ett stort arbete att rekrytera, utbilda och handleda alla terapeuter, men också väldigt roligt. Det har varit inspirerande att arbeta med psykologstudenter från flera av Sveriges psykologprogram. De har varit väldigt skickliga och vi har lärt oss mycket i processen, säger Lindqvist.
Till skillnad från många andra som var beroende av fysiska möten behövde forskarna inte göra uppehåll i sin studie.
– Hela studien ägde ju rum över nätet, säger Lindqvist.
Hon konstaterar att intresset för internetbaserad behandling ökat under och efter pandemin.
– Många tvingades ställa om till möten online under pandemin, och många som tidigare varit skeptiska såg även nya möjligheter med att kunna bedriva behandling i flera olika format. På grund av lockdowns var också behovet stort av behandlingar där ungdomarna kunde delta hemifrån, säger hon.
– Glädjande att fler kan få behandling som fungerar
– Vi gratulerar Björn Philips och hans team till att ha publicerat huvudartikeln från ERiCA-studien. Ökningen av problem relaterade till psykisk hälsa hos barn och unga är ett globalt fenomen. Det har länge varit bråttom att få på plats effektivare hjälputbud. Resultaten från den här studien är därför mycket upplyftande, säger Kavlifondens vd, Inger Elise Iversen.
– Detta är en stor milstolpe för forskarna och studien, men också för Kavlifondens program för hälsoforskning. Att bidra till att stärka barns och ungas psykiska hälsa är en huvudprioritering för Kavlifonden, säger Iversen.
– Det är glädjande att se att medlen från Kavlifondens hälsoforskningsprogram bidrar så konkret till kunskap som kan bidra till att fler barn och unga får tillgång till en behandling som fungerar för dem.
Illustrationsfoto: Unsplash
Läs mer: Huvudartikel på Lancet Digital Health
Ny internetbaserad metod (artikel av Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet)
English: New internet-based treatment for adolescent depression
Information om ERiCA-projektet
Fakta om KBT oc PDT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT) är två olika teoretiska inriktningar inom psykologi där även behandlingsmetod skiljer sig åt.
- KBT – Kognitiv beteendeterapi – utgår från att det går att påverka och förändra tankar, beteende och känslor genom att lära om mönster. I terapin arbetar man både med att förändra tankemönster och att identifiera beteenden som bidrar till det depressiva måendet för att öka de beteenden som bidrar till ett bättre mående.
- PDT – Psykodynamisk terapi – betonar vikten av de psykiska symptomens bakgrund i omedvetna känslor och tankar. I terapin bearbetar du saker du har varit med om, och känslor du tidigare undvikit, för att förstå dig själv bättre eller för att kunna bryta återkommande negativa relationsmönster.
Sammanfattning av studien
- I studien deltog 272 ungdomar 15–19 år i studien.
- Ungdomarna kom från hela Sverige och en del hade långt till närmsta vårdenhet.
- De rekryterades bland annat via annonser i sociala medier och kontakt med skolor. Först säkerställdes att deltagarna hade tillståndet egentlig depression som primär psykiatrisk diagnos.
- Under tio veckor fick hälften gå i internetbaserad KBT-behandling (IKBT) och den andra halvan i internetbaserad PDT-behandling (IPDT).
- Behandlingen bestod till största delen av självhjälp med kontakt med terapeut varje vecka.
- IKBT bestod av uppgifter för att förstå de psykiska mekanismerna bakom måendet och lära sig olika sätt att agera för att må bättre.
- I IPDT uppmuntrades deltagarna i stället till att reflektera över vilka underliggande känslomässiga konflikter som bidrar till depressionen.
- Under och efter behandlingen undersöktes effekten genom uppföljning av tonåringarnas mående.
- Först och främst mättes förändringar i depressionsnivån via självskattningstest, men man följde även upp förekomsten av ångestsymtom samt förmågan till känsloreglering och självmedkänsla.
- Resultaten visade båda behandlingarna hade likvärdig och god effekt hos deltagarna.
Källa: Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
