19 miljoner kronor för forskning om psykisk hälsa hos barn och unga från Kavlifonden

Årets anslag från Kavlifondens program för hälsoforskning går till det Norska senteret for barns beteendeutveckling (NUBU) och University of Roehampton. De två institutionerna har tilldelats 10,6 miljoner kronor respektive 8,5 miljoner kronor. Dessa projekt har tilldelats medel:

1. ”Supportive Parents – Coping Kids (SPARCK)”

Tilldelat belopp: NOK 9 969 miljoner (SEK 10,6 miljoner)
Total projektkostnad: NOK 27 296 miljoner (SEK 29 miljoner)
Projektperiod: 2023-2027
Värdinstitution: Nationellt utvecklingscentrum för barn och unga (NUBU)
Projektledare: Truls Tømmerås
Samverkande institutioner: University of Stanford, University of Oxford, Norwegian Centre for Research in Mental Disorders (NORMENT), University of Oslo, R-BUP East and South, OsloMet.
Projektet åtgärdar följande kunskapsluckor:
4. Vilken effekt har föräldrainriktade åtgärder på barns och ungas psykiska hälsa?

Projektsammanfattning

Stöd för att klara av (SPARCK) är en ny förebyggande föräldravägledningsåtgärd riktad till föräldrar med barn i åldern fyra till tolv år med symtom på ångest, sorg och/eller som kämpar med beteendesvårigheter.

Svårigheterna barnen brottas med är dock inte av så allvarlig karaktär att de får hjälp av specialisthälsovården (BUP).

SPARCK är transdiagnostisk i den meningen att programmet riktar sig till flera typer av svårigheter och symtom. Innehåll och strategier samlas in från olika teorier för att tillhandahålla en mångsidig verktygslåda som kan anpassas för att möta olika användarbehov.

Forskarna kommer att genomföra en randomiserad effektivitetsstudie i 24 kommuner med 260 till 390 familjer randomiserade till SPARCK eller vanlig vård i första linjens tjänster.

De ska studera effekten av SPARCK på barnens symtom, föräldraförmåga och remisser till specialisthälsovården (BUP)/barnskydd samt stressreglering hos föräldrar och barn genom mätning av stresshormoner.

Syftet är att få ökad kunskap om hur föräldravägledningsåtgärder kan stärka barns psykiska hälsa, och stödja första linjens tjänster med effektiva och användarvänliga föräldrariktade åtgärder som kan förebygga psykiska problem hos barn.

– Vi är otroligt glada över att få forskningsstöd för SPARCK, och för möjligheten att utveckla kunskap om föräldrahandledning som kan förebygga psykiska problem hos barn och unga, säger projektledare för SPARCK, Truls Tømmeraas.

– Vi är särskilt glada över att få medel från Kavlifondet. Vi uppskattar mycket dina ansträngningar för att undvika bortkastad forskning och hur användar- och intressentperspektiv ingår i ansökningsprocessen. Vi hoppas att resultaten från SPARCK-projektet kommer att gynna barn, familjer och frontlinjetjänsterna och vi ser mycket fram emot att påbörja arbetet, säger Tømmeraas.

2. “Promoting mental health among at-risk adolescents in Malaysia”

Tilldelat belopp: NOK 8 035 miljoner (SEK 8,5 miljoner)
Total projektkostnad: NOK 10 870 miljoner (SEK 11,5 miljoner)
Projektperiod: Maj 2023 – april 2026
Värdinstitution: University of Roehampton
Forskningsledare: Cecilia A. Essau
Samarbetande institutioner: University of Exeter, Universidad Complutense de Madrid, Universiti Kebangsaan Malaysia, Sunway University, Universiti Malaysia Sabah, Universiti Malaysia Sarawak och Universiti Malaya.
Projektet besvarar följande kunskapsluckor: 2. Vilken effekt har skolbaserade psykosociala insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga?

Projektsammanfattning

Forskningsledaren professor Cecilia A. Essau och hennes team vid University of Roehampton, Storbritannien, kommer att genomföra en ny studie som utvärderar en skolbaserad psykosocial intervention för unga människor med hög risk att utveckla ångest och/eller depression.

Forskargruppen kommer att utvärdera om Super Skills for Life (SSL) – en psykosocial intervention levererad av skolpersonal – är lämplig för att minska ångest och depression och främja psykisk hälsa bland utsatta ungdomar i åldern 12-14 från låginkomstfamiljer i Malaysia.

– Vi är otroligt glada över att få möjligheten att genomföra den här studien. Unga människor från låginkomstfamiljer som löper hög risk att utveckla ångest och/eller depression har sällan tillgång till behandling både på grund av kostnader och stigmatisering i samband med psykiska problem. Denna studie kommer att kunna bryta sådana barriärer genom tillgängliga och kulturellt accepterade hälsotjänster för utsatta unga, säger professorn och projektledaren Cecilia A. Essau.

Hon tillägger att studien ska utveckla ny kunskap om åtgärder som kan stärka den psykiska hälsan hos utsatta unga.
– Personal i skolan ska utbildas i att underlätta psykosociala åtgärder. Detta kommer att kunna minska behandlingsgapet och skapa hållbara hälsotjänster som är nödvändiga för att stärka de befintliga mentalvårdstjänsterna i låg- och medelinkomstländer, säger Essau.

Grundlig process

Utlysningen och granskning av ansökningar har följt de fastställda riktlinjerna för Kavlifondens program för hälsoforskning.

Totalt 26 evidensluckor identifierades genom en grundlig process, som började med en strategisk vetenskaplig kommitté som genomförde uppdaterade sökningar efter systematiska översikter i utvalda databaser för att identifiera betydande evidensluckor i barns och ungdomars psykiska hälsa.

En användarpanel som bestod av patienter, deras vårdare och relevant sjukvårdspersonal rangordnade sedan de 26 evidensluckorna. Varje användare rankade vilka åtta bevisluckor som de ansåg var viktigast och vilka åtta de ansåg som minst viktiga.

De tio högst rankade kunskapsluckorna ingick sedan i utlysningen av forskningsmedel för 2022. Det innebär att forskningsprojekt som sökt stöd fick åtgärda en eller flera av de tio identifierade kunskapsluckor.

Totalt kom 46 skissansökningar in senast den 15 mars i år. Dispositionsansökningarna bedömdes av Kavlifondens expertkommitté för bedömning, som består av fem yrkesverksamma med specialistkompetens inom området.

Utkasten till ansökningar bedömdes och rangordnades enligt följande tre kriterier:

• Soliditet (excellens)
• Påverkan
• Implementering (Kvalitet och effektivitet i genomförandet)

I slutet av maj bjöds forskarna bakom de tio högst rankade dispositions ansökningarna in att förbereda och lämna in utökade, fullständiga ansökningar.
Totalt kom nio utökade ansökningar in. Dessa bedömdes först individuellt av de fem ledamöterna i specialistnämnden och diskuterades sedan i ett plenarmöte ledd av förvaltningen av Kavlifondets program för hälsoforskning.

Banbrytande och innovative projekt

– Med denna grundliga process säkerställer vi i största möjliga utsträckning att Kavlifondens medel går till nyttig forskning. Det innebär att forskningen svarar på kunskapsluckor som både är förankrade i den befintliga kunskapsbasen, och som är viktiga för användarna, säger senior rådgivare för hälsoforskningsprogrammet, Ida Svege.

Hon beskriver årets anbudsprocess som mycket spännande, med flera banbrytande, innovativa projekt bland de sökande.

– Expertutskottet konstaterade att kvaliteten på de ansökningar som behandlades under plenumsmötet var hög, och att majoriteten av projekten var värda stöd. Den akademiska standarden var på en väldigt hög nivå, säger Svege.

– Vi gratulerar mottagarna till årets tilldelningar av forskningsmedel från Kavlifondet. Vi ser fram emot att bidra till detta viktiga arbete med att generera ny kunskap om hur vi kan förebygga och minska psykiska utmaningar hos barn och unga, säger vd för Kavlifondet, Inger Elise Iversen.

– Det är glädjande att se så många framstående forskningsmiljöer och forskare inom området på ansökningslistan, och att de ansökningar som lämnas håller hög kvalitet, fortsätter hon.

Iversen påpekar att den ena studien som får finansiering kommer att genomföras i Malaysia i samarbete mellan brittiska och Malaysiska forskare.

– Utökar Kavlifondets internationella engagemang

– Ångest och depression hos barn och unga är en global utmaning med stora kostnader för både samhälle och individer i många länder. Vi är därför glada över att vi med årets utmärkelser utökar Kavlifondets internationella engagemang till att även omfatta vårt hälsoforskningsprogram för barn och ungas psykiska hälsa, säger Iversen.

– I arbetet med att nå FN:s hållbarhetsmål ska Kavlifondet också bidra till bra lösningar i delar av världen där flera av utmaningarna är som störst. Kunskapen från detta projekt bör kunna överföras till både låg- och medelinkomstländer och kommer därför att kunna bidra till ett bättre erbjudande för några av de barn och unga som idag har sämst tillgång till goda mentalvårdstjänster, påpekar hon.

Med årets anslag har hälsoforskningsprogrammet avsatt medel till totalt 15 forskningsprojekt sedan starten 2017. Det totala anslagna beloppet är 136,5 miljoner NOK.

I höst har Kavlifondet och Stiftelsen Dam fortsatt samarbetsavtalet om Kavlifondens program för hälsoforskning fram till 2025.

Enligt planen ska programmet dela ut totalt 200 miljoner norska kronor till forskning riktad mot barn och ungas psykiska hälsa under perioden 2017-2025.