Hopp, styrka och kunskap genom dialog

Strømmestiftelsens Samvad-program lär ungdomar i Nepal att bli chef över sitt eget liv.

Text och foto: Nora Geiran Dingstad

– Jag är väldigt tacksam för Samvad-programmet, säger Sundrawati Harizan.

Hon fortsätter:

– Jag har lärt mig vad som är rätt och fel. Tack vare Samvad har jag insett vilka rättigheter jag har. Jag har byggt upp min självkänsla och törs höja rösten och kämpa för mina rättigheter.

Samvad är ett ettårigt informellt utbildningsprogram som hjälper ungdomar att bli ”chef över sitt eget liv”. Programmet är utvecklat och drivs av Strømmestiftelsen. Det riktar sig i huvudsak mot flickor, men har även platser för pojkar.

Kavlifonden har samarbetat med Strømmestiftelsen sedan 2010. Först genom stöd till utveckling och spridning av det intensiva utbildningsprogrammet Speed School, och från 2020 utrullning av livsfärdighetsprogrammet Samvad i flera länder.

Det senaste initiativet har resulterat i att 180 Samvadcenter har inrättats. 4 477 ungdomar, varav 3 649 flickor och 828 pojkar, har gått livsfärdighetskursen.

– En grundläggande princip i Kavlifondens tilldelningsstrategi är att vi ska ha ett långsiktigt perspektiv. Samvad-programmet är ett lysande exempel på att samarbete över tid ger bra resultat, säger Kavlifondens vd Ingrid Paasche.

Dialog, utbildning och stöd

Samvad betyder dialog på nepali. Genom att samtala och lyssna på varandras perspektiv kan ungdomarna i Samvad lära av varandra och stötta varandra. I programmet får de också lära sig om egna rättigheter och möjligheten att tjäna egna pengar.

Målet är att göra dem stolta och självständiga, för att därigenom hjälpa dem att undvika tidigt äktenskap, tvångsprostitution, övergrepp och utnyttjande.

De tre flickorna Sundrawati (14), Ashma (18) och Roshni (16) ingår i en Samvad-grupp med totalt 26 flickor i byn Manaura i Rupandehi-provinsen i södra Nepal.

Hur har Samvad påverkat flickornas liv?

Lär sig om konsekvenserna av barnäktenskap

För ett par år fick Sundrawati Harizans uppleva att hennes syster giftes bort. När hon gick med i Samvad-gruppen fick hon lära sig om konsekvenserna av barnäktenskap.

– Då visste jag inte vad barnäktenskap var för något, och jag kunde inte hjälpa henne, säger hon.

I Samvad-programmet fick hon och de andra flickorna lära sig vad barnäktenskap är och hur det kan begränsa flickors liv.

– Om vi inte utbildar oss eller om vi gifter oss tidigt kommer ingen att respektera oss. Vi blir beroende av andra. Vi är heller inte fysiskt mogna, så om vi blir gravida är riskerna större för både mor och barn. Vi är inte redo vare sig fysiskt eller mentalt när vi själva är barn, säger Sundrawati.

Hon jobbar också fokuserat mot skillnaderna mellan de olika kasterna i sitt område.

– Jag har lärt mig att stå upp för mig själv och säger ifrån när det händer något som jag vet inte är bra, säger hon om kunskaperna hon har fått från Samvad.

Kämpat sig till egen skolgång med stöd från Samvad

När Ashma Khatun (18) var yngre bestämde hennes pappa att hon skulle gå i koranskola. Den skolgången varade bara till fjärde klass. När hon var klar ville pappan att hon skulle gifta sig.

– Det muslimska samfundet här anser att flickor ska flytta in till familjen till den de gifter sig med, för att laga mat, ta hand om familjen och utföra hushållssysslor, berättar 18-åringen.

Ashma ville själv fortsätta i skolan, men stoppades av familjen. Och när hon ville gå med i Samvad, mötte hon motstånd hemma. Då tog hon saken i egna händer och lyckades tillsammans med vägledaren i Samvad-gruppen övertala sin pappa.

Efter samtal med de andra flickorna försökte hon på nytt övertala familjen att låta henne börja i skolan.

– Jag borde ju också gå i skolan så att jag kan göra något för mig själv, tänkte Ashma.

Men fortfarande var det många hinder i vägen för Ashma. Hennes pappa skulle behöva betala både hennes skolböcker registreringsavgiften på skolan.

– Jag grät mycket och försökte varje dag övertala min pappa att betala, men han var inte redo och är fortfarande inte redo.

Så småningom fick Ashma hjälp av sin morfar att skriva in sig på skolan. Det var viktigt för henne att ha med sig vägledaren från Samvad-gruppen på den stora dagen.

– När jag skulle registrera mig på skolan var det Didi som följde med mig, säger Ashma och hänvisar till vägledaren i gruppen. Ordet ”Didi” betyder syster på nepali.

Ashma går i åttonde klass och trivs bra i skolan.

– Jag är tacksam för hjälpen och den styrka jag har fått från de andra flickorna i Samvad-gruppen, säger hon.

– Jag har ett värde

Ungefär ett år innan Roshni Gaud (16) gick med i Samvad blev pappan allvarligt sjuk. Familjen fick lägga mycket pengar på behandling, berättar Roshni.

– Vi fick sälja vårt hus för att överleva ekonomiskt.

Ett halvår senare hade pappans hälsosituation fortfarande inte förbättrats, och han försökte ta sitt eget liv. 16-åringen berättar att pappan hade dåligt samvete för familjens ekonomiska situation. Kort tid därefter dog han av sin sjukdom.

– Innan han dog var han bekymrad för hur det skulle gå för mig, min bror och min mamma, säger Roshni.

Resten av familjen ville inte ha något att göra med Roshni, hennes bror och hennes mamma.

– Det fanns inga pengar kvar och ingen som kunde hjälpa oss, berättar hon.

Roshni började må psykiskt dåligt och hade självmordstankar. Hon säger att Samvad förändrade hennes inställning.

– Samvad har gett mig självkänslan tillbaka och lärt mig att det är viktigt att veta att jag har ett värde.

Roshni har återigen börjat engagera sig i aktiviteter på skolan och har vunnit flera tävlingar. Hon har också blivit tuffare hemma.

– Jag har insett att det är viktigt att vi fortsätter att leva. Nu finns jag där och kan stå upp för min mamma, och ingen törs trakassera henne nu. Vi barn stöttar vår mamma.

Fortsätter samarbetet med pilotprojekt

Kavlifondens finansiering av Samvad fasades ut i oktober 2024. Men Samvad fortsätter. Det gör också Kavlifondens samarbete med Strømmestiftelsen.

– Vi planerar att inrätta och driva 306 Samvad-center i ytterligare distrikt i Nepal. Dessa ska ledas med finansiellt stöd från Norad och AKO, och kommer vara verksamma under 2024 och 2025, berättar Bijaya Godar, programansvarig i Samvad.

– Vi är tacksamma för samarbetet med Strømmestiftelsen och att vi har kunnat bidra till att närmare 4 500 ungdomar har fått ta del av Samvad-programmet. Resultatet är bättre livsfärdigheter och skolnärvaro, och stärkta levnadsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. En investering i att utbilda flickor i Nepal är en investering i minskad ojämlikhet, ekonomisk tillväxt och färre tvångsäktenskap, säger Rune Mørland, tilldelningsansvarig i Kavlifonden, och tillägger:

– Nu ser vi fram emot att bidra till en utvidgning av Samvad med ett program specifikt inriktat på att stärka barn och ungas psykiska hälsa.

Läs mer: Kavlifonden stödjer ny satsning på barn och ungas psykiska hälsa i Nepal

Fakta om Samvad

• Samvad är ett ettårigt informellt utbildningsprogram som drivs av Strømmestiftelsen i bland annat Nepal.
• Programmet ska göra unga självständiga, ge dem kunskaper om deras egna rättigheter och möjlighet att bli ekonomiskt självständiga.
• Samvad-modellen ger lokalbefolkningen kunskaper genom en speciella pedagogikform baserad på brasilianske Paolo Frieres dialogpedagogik.
• Efter det ettåriga kursen bildas Samvad-forum och -nätverk med utgångspunkt från deltagarna, medan livsfärdighetskursen flyttar vidare till ett nytt ställe. På så sätt sprids kunskaperna på ett hållbart sätt.
• Forumen utgör en mötesplats för alla som har deltagit i Samvad, medan det i nätverken ingår ett par representanter från varje Samvad-grupp i området.
• Både forumen och nätverken säkerställer att kunskaperna och kraften som skapats i Samvad-grupperna förs vidare och används i vardagen.