Kavlifonden 60 år: En stiftelse föds

Han ville ge något tillbaka till samhället och samtidigt säkerställa Kavli ett långsiktigt ansvarsfullt ägande. Knut Kavli lade grunden till båda delarna när han grundade Kavlifonden den 25 april 1962 och gjorde stiftelsen till en unik ägare av hela Kavli.

Tusentals barn och ungdomar har fått nya möjligheter i projekt som Kavlifonden har stöttat. Exempel på projekt i Sverige är Erikshjälpens Framtidsverkstad, Maskrosbarn, Trygga Barnen, En Frisk Generation, och Mind Sverige.

I Norge stödjer Kavlifonden projekt som Fargespill og Kulturhjerte, och i Storbritannien organisationer som New Writing North och Curious Monkey, som alla använder kultur som ett verktyg i arbetet med utsatta barn och ungdomar.

Genom stöd till dessa projekt och många andra, fortsätter Kavlifonden att göra skillnad både för individer och för det samhälle de lever i.

”Det skulle garanterat ha gett glädje både till stiftelsens grundare, Knut Kavli, och hans far Olav Kavli”, säger vd för Kavlifonden, Inger Elise Iversen.

Generös och engagerad

Knut Kavli tillträdde som huvudägare och direktör för Kavli när hans far dog 1958.

Knut hade en passion för kultur och humanitära ändamål. Han hade också rykte om sig att vara generös och socialt engagerad som sin far, och han hjälpte gärna unga människor inom både utbildning och yrkeslivet. Oftast i det tysta.

– Knut och hans fru Karin fick aldrig barn. Därmed fanns det inga arvingar som kunde ta över Kavlikoncernen efter honom. Knut kämpade så småningom med ett antal hälsoproblem och han började tänka på vad som skulle vara bäst för företaget i framtiden, säger Ola Honningdal Grytten, författare till boken om koncernen som publicerades för dess 120-årsjubileum 2013.

Olav Kavli hade lagt hela sitt liv på att bygga upp Kavli till en stor, multinationell livsmedelskoncern. Sonen ville inte att livsverket skulle falla sönder och delas upp bland många ägare.

Hans mål var att se till att ägandet förblir koncentrerat till en eller några få ägare, att det skulle växa och utvecklas vidare och inte minst: att Kavli skulle fortsätta att ha sitt säte i Bergen.

En annorlunda ägare

Efter att ha övervägt ett antal lösningar fattade Knut äntligen ett beslut. I ett brev som han skrev till regissören Olav Jacob Dreyer i maj 1962 får vi en inblick i hans tankegångar:

Då jag börjar bli äldre vill jag säkra framtiden för vårt företag på ett sådant sätt att jag efter min död inte riskerar att företaget faller i händerna på eller under påverkan av utomstående, och med utomstående menar jag människor som inte har någon högre position i företaget. Jag har därför, efter många och långa mogna överväganden, beslutat att skapa en ideell fond …

– Julen 1961 kan ha varit avgörande för Knuts beslut. Han reflekterade mycket över budskapet om julen och sin fars uppväxt i en starkt kristen miljö, där det var högt värderat att göra gott för andra. För Knut blev det viktigt att göra något bra med arvet. Samtidigt ville han försäkra Kavlikoncernens fortsatta liv, säger Grytten.

Den 25 april 1962 bildades O. Kavli och Knut Kavlis Ideella Stiftelse, idag kallad Kavlifonden. Från början var syftet ”att främja humanitära ändamål, forskning och kultur”. Detta skulle göras genom att dela ut vinster från företaget.

Denna första utdelning ägde rum i februari 1965, efter att Kavlifonden hade tillbringat ett par år med att bygga upp kapital och ”hitta formen” för en styrelse med tre medlemmar, ledd av Knut Kavli.

– Kavli var ett företag med gott rykte och att få stöd från stiftelsen var viktigt. Pengarna var en del av det, men erkännandet som låg i stödet betydde mycket för mottagarna, säger Grytten.

Utdelningarna från Kavlifonden var relativt blygsamma under de första decennierna. Under de senaste tio åren har summan ökat kraftigt.

År 2012 delade Kavlifonden ut 20,6 miljoner norska kronor. Sex år senare hade beloppet sexdubblats till drygt 131 miljoner norska kronor. 60 procent av medlen går till humanitära ändamål, 30 procent till forskning och 10 procent till kultur.

Knut Kavli fick bara uppleva den allra första utdelningen. Hösten 1965 blev han allvarligt sjuk och dog. Men kontinuiteten var säkerställd och mandatet klart: Kavlifondens styrelse skulle dela ut pengar, förvalta kapital och se till att företaget hade överskott och avkastning på aktierna. Ingen liten uppgift för en styrelse på tre personer. Under årens lopp har affärsmodellen justerats något inom ramen för stiftelsens bolagsordning.

Kavlifonden har under alla år kunnat hantera pengarna från Kavli på bästa sätt baserat på det syfte som Knut Kavli definierade i början av 1960-talet. Sedan 1994 har ett holdingbolag, där Kavlifonden är ensam ägare, tagit hand om koncernledningen.

Därmed är företaget från Bergen fortfarande en koncern och en stiftelse med viljan och förmågan att dela med glädje!