Stöd till studie för att minska självskadebeteende och förebygga självmord bland ungdomar

Kavlifondets hälsovetenskapliga forskningsprogram har beviljat 8,4 miljoner norska kronor till en studie om kortvarig psykologisk intervention för att minska självskadebeteende och förebygga självmord bland unga. Studien startar denna månad och kommer att involvera ungdomar med erfarenhetskompetens i forskningsarbetet.

Professor Rose McCabe och forskarna Dr. Sally O’Keeffe, Stefan Priebe och Yan Feng bedriver sedan tidigare ett liknande forskningsprojekt om självskadebeteende bland vuxna, ASsuRED-studien.

Dr. Sally O´Keeffe City, University of London

– Vi är mycket glada över att kunna utvidga arbetet till att även omfatta hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med ungas psykiska hälsa på akutmottagningar, tack vare den generösa tilldelningen från Kavlifonden, säger Sally O’Keeffe, som leder studien där City, University of London är värdinstitution.

Även inom Kavlifonden är stämningen positiv kring projektet. Tilldelningen gjordes 2020, men starten har försenats på grund av pandemin. I november i år inleder forskarna arbetet på allvar.

– Vi på Kavlifonden är mycket glada över att stödja detta forskningsprojekt. Syftet är oerhört viktigt: att ge ny kunskap om effekten av individuell behandling för att minska självskadebeteende och självmordsrelaterat beteende hos ungdomar. Vi hoppas att detta ska resultera i nytt hopp för unga patienter och deras familjer, säger Kavlifondens verkställande direktör, Inger Elise Iversen.

Andra vanligaste dödsorsaken

Självmord är i Storbritannien den näst vanligaste dödsorsaken bland unga, enligt officiell statistik från myndigheterna.

Enligt forskare vid City University, London, är den starkaste faktorn för att förutsäga ett framtida självmordsförsök självskadebeteende, definierat som självskada och självförgiftning. Detta gäller även när avsikten bakom handlingarna inte nödvändigtvis är att ta sitt eget liv.

Unga som kommer till akutmottagningar efter självskada har ofta en historik av upprepade självskadehändelser och självmordsförsök. Tiden direkt efter utskrivning från sjukhus är förknippad med allra högst risk, vilket visar på behovet av snabb intervention i denna fas.

Brist på kunskap

I arbetet med Kavlifondets hälsovetenskapliga forskningsprogram konstaterades 2020 att det finns bristande kunskap om effektiva behandlingar för att minska självmordsrelaterat beteende bland unga.

Sally O’Keeffe och hennes forskarteam kommer nu att öka denna kunskap genom att genomföra en klusterrandomiserad studie för att kartlägga effekten av kortvariga psykologiska interventioner, särskilt utvecklade för ungdomar som får behandling för självskada på akutmottagningar.

Interventionerna omfattar en terapeutisk bedömning kort tid efter att ungdomen har anlänt till akutmottagningen, följt av en serie lösningsfokuserade terapitillfällen.

Dr. Dennis Ougrin ved City, University of London.

Den terapeutiska utvärderingen har utvecklats av Dr. Dennis Ougrin och bygger på ett förhållningssätt som är särskilt utformat för unga i en självskadekris. Detta är ett nytt sätt att arbeta med ungdomar och deras familjer, med fokus på lösningar och systemiska traditioner.

Metoden har visat sig dramatiskt öka ungas deltagande i den uppföljande behandlingen, vilket är en nyckelfaktor för att minska framtida självskadebeteende. Interventionen kommer att omfatta tre separata terapitillfällen.

Involverar ungdomar med erfarenhetskompetens

I denna studie involveras även de som berörs direkt i själva forskningsarbetet. I förarbetet till studien har forskarna intervjuat unga personer med erfarenhet av akutmottagningar efter självskada. Intervjuerna visade att ungdomarna upplevde ett behov av något helt annat än det de möttes av.

– De unga beskrev en känsla av att hälso- och sjukvårdspersonalen som mötte dem fokuserade på att kartlägga risker för att kunna ”bocka av rutor i formulär”, snarare än att föra ett samtal med syfte att förstå dem, säger Sally O’Keeffe.

– Ungdomarna vill bli förstådda och bemötta med medkänsla i stället för procedurmässiga utredningar. När de väl har lämnat akutmottagningen önskar de fortsatt stöd och uppföljning från samma behandlare, så att de slipper återberätta sin historia för någon ny. Slutligen efterfrågar de individanpassade lösningar baserade på sina egna bekymmer, snarare än generella och opersonliga råd, som att ringa en hjälplinje.

Professor Rose McCabe City, University of London.

Rådgivande panel med erfarenhetskompetens

Återkopplingen från de unga har haft stor betydelse för utformningen av den intervention som ska undersökas och kommer att vidareutvecklas i samarbete med en rådgivande panel bestående av unga med erfarenhetskompetens.

Panelen kommer att ge råd och bidra med synpunkter genom alla stadier av forskningsprojektet. Forskarna kommer att rekrytera 144 deltagare i åldern 12 till 19 år till studien.

Hälften kommer att få den nya interventionen, medan den andra hälften kommer att få sedvanlig behandling.

Deltagarna kommer att följas upp under sex månader, varefter forskarna ska utvärdera den kliniska effekten och kostnadseffektiviteten hos de två interventionsmetoderna.

– Vi kommer att mäta upprepad självskada med hjälp av ”Ecological Momentary Assessment” (EMA), där deltagarna ombeds att skicka uppdateringar i realtid via mobilen om nyliga episoder av självskada. Denna innovativa metod ska hjälpa oss att få en mer kontinuerlig bild av självskadebeteende jämfört med mer traditionella mätmetoder, säger Sally O’Keeffe.

– Detta forskningsprojekt är välplanerat och har potential att få stor betydelse för stöd och behandling av unga med risk för självskada och självmord.

Enligt vår fackkommitté är interventionen nyskapande, särskilt med tanke på involveringen av de unga själva, och kan bidra till att föra hela fältet framåt, säger Ida Svege, seniorrådgivare inom Kavlifondens hälsovetenskapliga forskningsprogram.

Om du skadar dig själv med avsikt ska du alltid söka hjälp. Kanske vill du börja med att prata med någon om det? Det finns både telefon- och chattjänster:

Vid akuta situationer, ring legevakten på 116 117 eller nödnumret 113.
• Mental Helse: 116 123
• Kors på halsen/Röda Korset (för unga under 18 år): 800 33 321
• Kirkens SOS: 22 40 00 40

Fakta

Forskningsprojektet startar i november 2021.

School of Health Sciences vid City, University of London är värdinstitution, i nära samarbete med partners vid University College London, Queen Mary University of London, South London and Maudsley NHS Trust samt McPin Foundation.

McPin Foundation arbetar för att involvera personer med erfarenhetskompetens i forskning om psykisk hälsa och kommer att leda den rådgivande gruppen med ungdomarna.