Stöd till studie på förebyggande strategier för barn som har föräldrar med psykisk sjukdom

Kavlifondens hälsoforskningsprogram har tilldelat 9 miljoner NOK till Psykiatri Skåne, Barn- och ungdomspsykiatrin, och deras IRMA-studie. Studien ska undersöka erfarenheterna från barn med föräldrar som är drabbade av psykisk sjukdom, för att identifiera förebyggande strategier som kan minska risken för att dessa barn drabbas av liknande problem i framtiden.

Identifying Risk and Resilience for Mental Illness during Childhood and Adolescence (IRMA) – Identifiering av risk och motståndskraft mot psykisk sjukdom under barndom och ungdomstid – är en longitudinell studie där barn till föräldrar med psykisk sjukdom och deras jämnåriga följs från åtta till 18 års ålder.

Kavlifonden stödjer studiens första fas: ”Preventing Adversity in Children at Extreme Risk of Mental Illness”.

Studien kartlägger faktorer som påverkar utvecklingen av den psykiska hälsan hos barn som har föräldrar med psykisk sjukdom, och utvärderar effekten av ett digitalt förebyggande program designat för att främja god psykisk hälsa hos barn.

Säkerställer slutförande av första fasen

”Vi är extremt tacksamma och ödmjuka över att få finansiering från Kavlifonden. Det här stödet säkerställer slutförandet av den första fasen av IRMA”, säger Matti Cervin, projektledare för IRMA vid Psykiatri Skåne, Barn- och ungdomspsykiatrin.

”IRMA-studien har stor potential att förbättra vår förståelse för barn med föräldrar med psykisk sjukdom och effekterna av långsiktigt förebyggande åtgärder för den psykiska hälsan, framför allt bland barn med hög risk för att utveckla psykisk sjukdom”, säger Cervin.

Ska rekrytera 592 barn

IRMA-studien fokuserar särskilt på barn vars bägge föräldrar har psykisk sjukdom, och som därför löper hög risk för att själva utveckla psykisk ohälsa.

Studiens första fas följer barn från åtta till 11 års ålder och omfattar tre grupper: barn med två föräldrar med psykisk sjukdom, barn med en förälder med psykisk sjukdom och barn med ingen förälder med psykisk sjukdom.

296 av barnen har två föräldrar med psykisk sjukdom, och hälften av dem tas slumpmässigt ut till ett långsiktigt förebyggande program. Härigenom kombinerar IRMA-studien fördelarna med en longitudinell studie och en randomiserad kontrollerad studie (RCT).

Förbättrar psykisk hälsokompetens

IRMA:s förebyggande program grundar sig på det vi i dag vet om risken för psykisk sjukdom, och vilka faktorer som främjar, skyddar och bevarar god psykisk hälsa under barndom och ungdomstid.

Programmet inkluderar även komponenter som ska stärka psykisk hälsokompetens, användning av sjukvårdstjänster samt social tillhörighet.

Under studiens första fast riktar sig det förebyggande programmet mot föräldrarna. Allt eftersom barnen blir äldre kommer även de att få förebyggande insatser.

Över tid kommer det förebyggande programmet att uppdateras och skräddarsys för att matcha de specifika utmaningarna och möjligheterna hos varje åldersgrupp.

Väl planerat och förankrat

Jan-Ole Hesselberg som leder Kavlifondens hälsoforskningsprogram, är glad över att kunna addera ännu ett gediget projekt till programmets portfölj.

”Projektets omfattning är imponerande, med flera hundra familjer involverade. Det kommer att ge viktiga kunskaper om barn som lever med föräldrar med psykiska hälsoutmaningar”, säger Hesselberg.

Han lyfter särskilt fram att IRMA-studien är väl planerad och starkt förankrad i befintlig forskning, och riktar sig mot barn och unga med hög risk för att utveckla psykisk ohälsa.

”De externa experter som bedömde ansökan, understryker att de planerade åtgärderna verkar lovande och är väl anpassade efter målgruppens behov. Baserat på den omfattande urvalsprocessen som har etablerats av Kavlifondens hälsoforskningsprogram, är vi övertygade om att projektet bidrar till att åtgärda en kunskapslucka, och att slutanvändaren, oavsett det handlar om patienter, anhöriga eller sjukvårdspersonal, kommer att dra nytta av kunskaperna”, säger Hesselberg.

Hoppas vara till nytta för barn i riskzonen

”Vi är glada över att kunna meddela att Matti Cervin och hans team finns bland mottagarna av nya forskningsmedel från Kavlifonden”, säger Kavlifondens vd., Ingrid Paasche.

”Vi ser fram emot att bidra till det här viktiga arbetet, och hoppas att studien kommer många individer och familjer samt samhället till godo, genom att generera nya kunskaper om hur man kan förebygga och minska psykisk ohälsa hos barn som växer upp med föräldrar med psykiska hälsoutmaningar”, säger Paasche.

Utformat för att säkerställa nyttig forskning

”Preventing Adversity in Children at Extreme Risk of Mental Illness” var ett av två projekt som fått medel från Kavlifondens hälsoforskningsprogram efter utlysningen 2023, som följdes av en noggrann ansöknings- och granskningsprocess.

Utlysningen och granskningen av ansökningarna har följt hälsoforskningsprogrammets etablerade riktlinjer, som är särskilt utformade för att främja och säkerställa att medlen går till nyttig forskning.

”Att få finansiering från Kavlifonden är en ära, eftersom kunskapsluckorna identifierats utifrån input från både intressenter och forskare. Den grundliga granskningsprocessen har också hjälpt oss att förbättra vårt projekt”, säger Matti Cervin och tillägger:

”Vi hoppas att IRMA-studien ska komma barn med psykiskt sjuka föräldrar till godo, och bidra till en bättre förståelse av utvecklingen av psykisk ohälsa under uppväxten.”

Inklusive 2023-tilldelningarna har hälsoforskningsprogrammet tilldelat medel till totalt 17 forskningsprojekt sedan uppstarten och den första utlysningen 2017. Den totalt tilldelade summan uppgår till 154 miljoner NOK som tilldelats totalt 17 projekt, inklusive INACT-studien. Utlysningen för 2024 pågår enligt riktlinjerna.

Sammanfattning av projektet

Projektnamn: Preventing Adversity in Children at Extreme Risk of Mental Illness
Projektet adresserar följande kunskapsluckor:
5. Vad är effekten av åtgärder för att minska ensamhet bland barn och unga?
7. Vilka psykosociala behandlingssätt är mest effektiva för att förebygga depressiva symptom hos barn och unga?
Tilldelad summa: 9 miljoner NOK
Total projektkostnad: 16 283 miljoner NOK
Projektperiod: Juli 2025–juli 2031
Värdinstitution: Psykiatri Skåne, Barn- och ungdomspsykiatrin
Forskningsledare: Matti Cervin
Samarbetande institutioner: Lunds universitet, Karolinska Institutet, Örebro universitet

Om ansökningsprocessen

• Totalt 38 kunskapsluckor identifierades genom en grundlig process som startade med att Kavlifondens expertkommitté för strategiska frågor identifierade kunskapsluckor inom barn och ungas psykiska hälsa genom att söka efter systematiska översikter i utvalda databaser.
• En brukarpanel bestående av patienter, anhöriga och relevant sjukvårdspersonal rangordnade de 38 kunskapsluckorna.
• Varje brukare rangordnade de åtta kunskapsluckor de ansåg som viktigast, och de åtta de ansågs som minst viktiga.
• De tio kunskapsluckor som rangordnades högst av brukarpanelen inkluderades i utlysningen för 2023.
• Samtliga sökande fick ta fram studier som adresserade en eller flera av de tio utvalda kunskapsluckorna. Totalt 31 skissansökningar inkom före sista ansökningsdag den 15 mars 2023. Skissansökningarna granskades av Kavlifondens ämneskommitté som består av fem experter med relevant och gediget akademiskt och vetenskapligt anseende.
• Skissansökningarna granskades och rangordnades efter följande tre kriterier: Soliditet (Excellence), Effekt (Impact), Genomförande (Quality and efficiency of the implementation)
• I slutet av maj inbjöds de sökande med de tio högst rangordnade skissansökningarna att skicka in fullständiga ansökningar.
• Totalt skickades nio fullständiga ansökningar in.
• Först granskade ämneskommittén de nio ansökningarna individuellt.
• Därefter möttes ämneskommittén för att diskutera ansökningarna i ett panelsamtal som leddes av cheferna för Kavlifondens hälsoforskningsprogram.
• I november 2023 presenterade programledningen sina rekommendationer om vilka projekt de ansåg borde tilldelas medel för Kavlifondens styrelse.
• Processen avslutades med att styrelsen tilldelade medel i linje med rekommendationerna från programledningen.

Inklusive årets tilldelningar har hälsoforskningsprogrammet tilldelat medel till totalt 17 forskningsprojekt sedan uppstarten och den första utlysningen 2017. Den totalt tilldelade summan uppgår till 154 miljoner NOK som tilldelats totalt 17 projekt, inklusive IRMA-studien.