Har skapat historia med unikt hälsoforsknings- program

Hälsoforskningsprogrammet är nu avslutat och det kommer inte att utlysas nya forskningsmedel 2025. Vi kommer att annonsera på våra webbsidor när ett nytt program startar.

172 miljoner kronor. 20 forskningsprojekt. Och ett unikt samarbete mellan två stiftelser.

I dessa dagar avslutas samarbetet mellan Kavlifonden och Stiftelsen Dam om förstnämndes hälsoforskningsprogram.

Resultatet är hela 172 miljoner kronor till 20 olika forskningsprojekt vid prestigefyllda institutioner som brittiska University of Oxford, svenska Karolinska Institutet och norska Norce.

Alla projekten ska fylla noggrant utvalda kunskapsluckor inom barn och ungas psykiska hälsa. Och inte minst två stiftelser fyllda med nyttig lärdom och berömmande ord om varandra, efter det åtta år långa samarbetet.

Forskning med stort värde för användarna

Samarbetet kom till stånd efter att dåvarande verkställande direktör för Kavlifonden, Inger Elise Iversen, såg ett inlägg av programchef Jan-Ole Hesselberg om bortkastade hälsoforskning under Dams forskningsseminarium 2016.

Hon bjöd in honom att tala för Kavlifondens styrelse. De agerade snabbt och ingick ett avtal om att upprätta och driva programmet.

– Kavlifonden tog initiativ till samarbetet eftersom vi ville säkerställa att Kavlifondens medel gick till hälsoforskning med reellt nyttovärde för användarna. I Stiftelsen Dam fann vi en kompetent samarbetspartner som delade vårt mål om att forskningsmedel ska skapa största möjliga nyttovärde för de grupper som ska använda forskningen, säger verkställande direktör för Kavlifonden, Ingrid Paasche, och tillägger:

– Vi ville också ha visshet om att pengarna gick till forskning på ett område med stora behov av finansiering.

– Jag är stolt över samarbetet vi har haft med Kavlifonden. Det visar kraften i hur öppenhet och samarbete kan bidra till att båda parter kan utvecklas, säger generalsekreterare i Stiftelsen Dam, Hans Christian Lillehagen.

Säkerställer nyttig forskning

Syftet med hälsoforskningsprogrammet har varit att bidra till forskning som kommer både användare, kliniker och forskningsmiljöer till godo. Programmet följer en design där alla parter lyssnas på, och där medlen ska gå till att täppa till befintliga kunskapsluckor.

– Det är en enorm skillnad på bra och medelbra forskning. Målsättningen med Kavlifondens program för hälsoforskning var att säkerställa att forskningen var nyttig och relevant för slutanvändaren, säger programchef på Dam, Jan-Ole Hesselberg.

Han har haft ansvar för både design och genomförande av hälsoforskningsprogrammet.

– Alla aktörer inom hälsoforskningen – forskare, finansiärer och användare – har egenintressen, som kan komma i konflikt med god forskning. Därför utformades programmet för att fördela påverkan på de viktigaste aktörerna. På så sätt säkerställde vi relevant och nyttig forskning, säger han, och tillägger:

– Det visar sig att den forskning som forskarna intresserar sig för inte alltid uppfattas som relevant för dem som ska ha nytta av den. Om slutanvändarna inte är intresserade av de insatser som forskas på, har man ett problem.

Internationell klass

Varje år har därför både fackexperter och användare varit involverade i att identifiera nya kunskapsluckor inom barn och ungas psykiska hälsa. Dessa ligger sedan till grund för utlysningen, och alla projekt som får stöd i programmet måste adressera en eller flera av dessa.

Ansökningsprocessen är upplagd som en tvåstegsmodell, där man först skickar in en kortfattad skissansökan, som bedöms av fackkommittén. Därefter bjuds cirka tio projekt per år in att skicka in fullständig ansökan.

– Jag är stolt över att vi har lyckats skapa en så grundlig och kostnadseffektiv process där alla de viktigaste aktörerna blir hörda, säger Hesselberg, och tillägger:

– Jag är imponerad över att Kavlifondens styrelse valde att ge ifrån sig en del av sin makt, till förmån för en beslutsprocess som jag skulle säga är av internationell klass.

Framgångsrikt

De två stiftelserna har ett gemensamt mål om att bidra till att förhindra bortkastade hälsoforskning. Programmet har bidragit med lärdom för båda parter. Bland annat har Dam också infört tvåstegsprocess i sitt forskningsprogram. Effekten av detta dokumenterades i en forskningsartikel 2024, som visar att både forskare och fackfällor sparar betydligt med tid på denna metod.

Krav på förhandsregistrering och öppen publicering har också bidragit till att nyttig och behovsidentifierad forskning kommer både fackmiljöer och användare till godo.

– Tillsammans har vi skapat ett innovativt, öppet och mycket framgångsrikt hälsoforskningsprogram som har levererat i enlighet med våra gemensamma målsättningar. Även om programmet nu är avslutat, kommer arbetet och resultaten som har kommit ur detta samarbete att fortsätta ge värde i många år framöver, säger Paasche.

Hoppas fler vill lära

Paasche anser att hälsoforskningsprogrammet är ett strålande exempel på vad som är möjligt genom samarbete.

– Ingen av oss hade klarat det ensam. På Kavlifonden vill vi främja konstruktiva samarbeten både med andra stiftelser och över ämnes- och sektorsgränser. Med kompletterande egenskaper och sammanfallande mål kan vi uppnå mycket mer tillsammans än var för sig, säger hon, och får stöd av Dams Hans Christian Lillehagen.

– Projekten som har fått stöd bidrar till att täppa till viktiga kunskapsluckor. Metoden har visat sig kraftfull och relevant. Jag hoppas att många kommer att hämta inspiration från arbetet under dessa åtta år, säger generalsekreterare Hans Christian Lillehagen.

– Jag hoppas att andra finansiärer ser möjligheterna som finns i denna process, och vi delar gärna våra erfarenheter med alla intresserade, säger Jan-Ole Hesselberg.