Passport to Success
Stöd som skapar trygghet, motståndskraft och hopp
Vad behöver barn för att kunna hantera känslor, vänskapsrelationer och vardagens utmaningar?
Detta projekt undersöker ett skolbaserat program som syftar till att stärka barns livsfärdigheter. Målet är att ge dem bättre verktyg för att hantera sina känslor, bygga sunda relationer och möta utmaningar med större trygghet.
Programmet prövas tillsammans med omkring 2 000 elever i grundskolan. Forskarna undersöker om det kan minska ensamhet och mobbning samt förebygga problem som ångest och nedstämdhet.
De undersöker också vilka barn som har störst nytta av programmet och om effekterna består över tid.
Projektet ska ge ökad kunskap om hur skolor kan stärka barns psykiska hälsa – på sätt som fungerar i praktiken.
Tilldelade medel
9 600 000
NOKMottagare
University of Manchester
Projekt
Passport to Success
Projektperiod
2021
2025
Tilldelade medel
9 600 000
NOKFörhandsregistrering
Publikationer
Trial protocol
Passport to Success: can teaching children social and emotional skills improve their mental health?
Examining the impact of a universal social and emotional learning intervention (Passport) on internalising symptoms and other outcomes among children, compared to the usual school curriculum: study protocol for a school-based cluster randomised trial
Publikationer av doktorander
Exploring how children and adolescents talk about coping strategies relating to loneliness using reflexive thematic analysis: a qualitative study
A systematic review informing recommendations for assessing implementation variability in universal, school-based social and emotional learning interventions
Resultat
Sammanfattning
Det här projektet genomförde den första oberoende randomiserade kontrollerade studien (RCT) av Passport: Skills for Life — ett universellt SEL-program för barn i åldern 9–11 år, utvecklat för engelska grundskolor.
62 skolor i Greater Manchester och omgivande områden deltog. Över 2 400 barn ingår i studien. Hälften av skolorna genomförde Passport-programmet; resten fortsätte som vanligt. Barnen mättes vid tre tillfällen: vid start, vid avslutning och tolv månader efter avslutning.
Huvudfynd:
Passport hade ingen statistiskt signifikant effekt på internaliseringssymtom (ångest, depression) eller något av de sekundära utfallsmåtten, varken vid post-intervention eller ett år senare.
Den ekonomiska analysen visade att programmet inte var kostnadseffektivt. Den kvalitativa processutvärderingen avslöjade att lärare uppskattade seriealbumens format och möjligheterna till emotionell reflektion, men att programmet skapade utmaningar kring differentiering och inkludering av elever med särskilda behov (SEND).
Trots nollfynd på effekt levererar studien betydande ny kunskap: metodologisk, om implementeringsprocesser och om förutsättningar för kostnadseffektivitet. Resultaten har publicerats i öppna, expertgranskade tidskrifter, delats med skolor och använts i dialog med beslutsfattare.