Stöd til studie på effekt av behandling för ungdom med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa hos ungdomar är ett globalt problem som orsakar oöverskådligt lidande hos ungdomar och familjer, vilket skadar ungas långsiktiga framtidsutsikter, och skapar betydande ekonomiska kostnader för samhället.

– Befintliga behandlingar adresserar inte dessa problem fullt ut eftersom de oftast fokuserar på enskilda diagnoser. De är begränsade i effekt och kan inte ges till alla i behov av behandling, förklarar projektets forskningsledare, biträdande lektor Johan Bjureberg vid Karolinska Institutet.

Transdiagnostiska digitala behandlingar som siktar in sig på mekanismer bakom psykiska problem, såsom känsloreglering, har efterfrågats .

Skalbar intervention

Det övergripande målet med projektet är att bygga en evidensbas för en ny, skalbar transdiagnostisk intervention som kallas Primary care Online Emotion-regulation Treatment (POET) för ungdomar som söker behandling för psykiska ohälsa.

”Transdiagnostisk behandling” är ett tillvägagångssätt inom psykologi som riktar sig till de gemensamma underliggande och upprätthållande processerna vid flera psykiska sjukdomar, oavsett den specifika diagnosen.

Forskarna kommer att inkludera 388 pojkar och flickor i åldrarna 12-17 år och deras föräldrar i en randomiserad kontrollerad studie som jämför en 6-veckors POET med en 6-veckors aktiv kontrollbehandling.

Båda interventionerna kommer att levereras i blandat format som kombinerar online-terapeutstödda behandlingsmoduler med en videolänksession.

– Den primära studiens syfte är att undersöka effekterna av POET jämfört med aktiv kontroll vid efterbehandling, 3- och 12-månadersuppföljning för psykisk ohälsa, känsloreglering och att testa om förändringar i känsloreglering bidrar till minskning av psykisk ohälsa under behandlingen, säger Bjureberg.

Utvärdera kostnadseffektivitet

– Sekundärt kommer vi att utvärdera om POET är kostnadseffektivt, testa om POET är mer effektivt för vissa individer än andra, och testa om det finns påvisbara långsiktiga utfall på  resultat 12 till 60 månader efter behandling.

Det föreslagna projektet är en av de största transdiagnostiska känsloregleringsinterventionsstudierna för ungdomar hittills. Med en design som gör det möjligt för forskarna att ta itu med några av de viktigaste frågorna inom området för affektiv psykologi, barn och ungdomars psykiska hälsa och psykiatriforskning.

Involverar patienter

Tidigare patienter (numera unga vuxna) och patientanhöriga kommer att ingå i styrgruppen för studien och kommer att ge projektet ett användarperspektiv under planering, realisering och spridning av resultat.

En rådgivande nämnd med före detta patienter och läkare kommer att granska allt behandlingsmaterial. Feedback från slutanvändare kommer kontinuerligt att integreras i utvecklingen av programmet, inklusive insamling av kvalitativa data om nöjdhet och användbarhet inom de kliniska prövningarna.

– Det långsiktiga målet är även att ge politikerna uppskattningar om kostnadseffektivitet, påvisa för vem och under vilka omständigheter behandlingen är effektiv, samt visa hur en mycket kort behandling som ges till ungdomar kan förändra framtidsutsikterna upp i åldrarna säger Bjureberg.

Grundlig process

– Det är med glädje som Kavlifonden har tilldelat Johan Bjureberg och hans team vid Karolinska Institutet medel för POET-studien. Åtgärder som kan stärka barn och ungas psykiska hälsa är ett av Kavlifondens prioriterade områden. Genom att stödja forskning inom området hoppas vi kunna bidra till att barn och unga får tillgång till kunskapsbaserade, effektiva behandlingsalternativ, säger Kavlifondens vd Inger Elise Iversen.

POET-projektet valdes som ett av tre projekt som beviljades medel från Kavlifondens projekt för hälsoforskning 2021, bland totalt 43 projektförslag.

– Den här studien är mycket väl utformad och den kan ge viktig kunskap om effekten av internetbaserad känsloregleringsbehandling, säger senior rådgivare för Kavlifondens program för hälsoforskning, Ida Svege.

Hälsoforskningsprogrammet är speciellt utformat för att säkerställa att den beviljade forskningen är baserad på evidensluckor och att den är relevant för slutanvändarna.

Läs mer: Reducing avoidable waste in health research

Varje år väljs nya kunskapsluckor ut genom en grundlig process, som börjar med en strategisk vetenskaplig kommitté som genomför uppdaterade sökningar efter systematiska översikter i utvalda databaser för att identifiera betydande evidensluckor i barns och ungdomars psykiska hälsa.

”Kommittén identifierade 41 kunskapsluckor inför utlysningen 2021. Sedan rangordnade en användarpanel som bestod av patienter, deras vårdgivare samt relevant hälso- och sjukvårdspersonal, kunskapsluckorna, säger programansvarig för hälsoforskningsprogrammet, Jan-Ole Hesselberg.

Sedan inkluderades de tio kunskapsluckor som rankades högst av användarpanelen i utlysningen, vilket innebar att alla sökande uppmuntrades att utforma studier som åtgärdade en eller flera av dessa tio kunskapsluckor.

Läs mer: Kavlifondens program för hälsoforskning

POET kommer att ta itu med kunskapsluckan som listas som nummer 7, ”Vad är effekten av psykologiska interventioner för att förbättra känsloreglering hos ungdomar?”, vinklad mot terapeutiska insatser för barn med en blandning av känslomässiga och beteendemässiga problem.