11. november 2020

Ny autismstudie om nässpraysbehandling får stöd av Kavlifonden

Universitetet i Oslo (UiO) har beviljats finansiering från Kavlifonden till en ny studie om medicin vilken ges som en nässpray till ungdomar med autismspektrumdiagnoser (ASD).

Daniel Quintana, verksam vid Oslos universitet, har tilldelats ett fyraårigt bidrag på totalt 5.075 miljoner norska kronor för att undersöka effekten av medicin som ges intranasalt (som en nässpray) för att förbättra sociala färdigheter hos ungdomar med autismspektrumdiagnoser (ASD).

Forskare Daniel Quintana vid Universitetet i Oslo. Foto: Privat

– Jag är glad över att ha fått detta stöd från Kavlifonden, eftersom detta kommer att möjliggöra en klinisk studie av guldstandard som hjälper till att avslöja potentialen hos intranasal oxytocinbehandling för ungdomar med autism, säger Dr. Quintana.

– Vi på Kavlifonden är mycket glada över att vi kan ge stöd till detta viktiga projekt. Projektet kommer att ge kunskap om effekten av långvarig oxytocinbehandling på sociala färdigheter hos unga med autismspektrumdiagnoser, säger VD för Kavlifonden, Inger Elise Iversen.

– Både kollegor som har utvärderat ansökningarna och vi som administrerar programmet är imponerade av projektet och projektgruppens expertis. Projektet är ambitiöst, designen är av högsta kvalitet och initiativet är innovativt, säger seniorrådgivare i Kavlifondens program för hälsoforskning, Ida Charlotte Svege.

ASD kännetecknas av funktionshinder i social interaktion, kommunikation och begränsat urval av aktiviteter. Dessa funktionsnedsättningar kan påverka livskvalitén, interpersonella relationer och jobbmöjligheter för personer med autism. Idag finns det ingen effektiv och generaliserbar metod för att åtgärda brist på sociala färdigheter.

Växande bevis visar neuropeptidoxytocins kritiska betydelse för utvecklingen och underhåll av ASD på grund av dess roll i socialt beteende och inlärningsprocesser. Oxytocin produceras naturligt i hjärnan, men en syntetisk nässprayversion av oxytocin kan användas för att öka oxytocinnivåerna.

Preliminära resultat från Dr. Quintana och andra har visat att ett enkelt intag av oxytocin som nässpray kan förbättra hur personer med autism bearbetar social information. Även om dessa resultat är lovande är den fullständiga förståelsen för effekterna av långvarig oxytocinbehandling vid ASD bristfällig.

För att ta itu med denna kritiska kunskapslucka kommer Dr. Quintana, seniorforskare vid University of Oslo (UiO), att leda en storskalig studie av långvarig användning av oxytocin i nässprayform hos ungdomar med autism. Institutionen för psykologi vid Universitetet i Oslo (UiO) kommer att vara värdinstitution för projektet, i nära samarbete med KG Jebsen-senter for utviklingsforstyrrelser (UiO) och Norsk senter for forskning på mentale lidelser (UiO). Forskargruppen kommer också att samarbeta med användarrepresentanter från Autismeforeningen i Norge, som kommer att bidra med sin expertis i alla faser av forskningsprojektet.

Dr. Quintana tillägger att projektet tar upp en begränsning som finns inom den större delen av all forskning om intranasalt oxytocin:

– Kvinnor utesluts vanligtvis från forskning om intranasalt oxytocin, trots att cirka en av fyra ungdomar med autism är kvinnor. Att inkludera kvinnliga deltagare innebär att resultaten av denna studie kan generaliseras till en större population av personer med autism.

Prof. Ole A. Andreassen, chef för Norsk senter for forskning på mentale lidelser (NORMENT) säger:

– Vi är mycket nöjda med att tidigare resultat från Senteret for fremragende forskning, NORMENT, nu används i ett kliniskt ingrepp för att utveckla nya behandlingar. Det finns ett stort behov av bättre behandling av autism, och medel som möjliggör forskning om effekterna av oxytocin i en randomiserad studie kommer att vara ett bra tillfälle att uppnå detta.

– Förutom socialt beteende kommer projektet också att undersöka effekterna av intranasalt oxytocin i repetitivt beteende, vilket är ett kännetecken för ASD. Sammantaget har detta projekt potential att förbättra klinisk praxis för ungdomar med ASD, säger Dr. Terje Nærland, chef för KB Jebsen-senter for utviklingsforstyrrelser.

Rekryteringen för projektet förväntas starta i augusti 2021.

För mer information om detta projekt, kontakta KG Jebsen-senter for utviklingsforstyrrelser: kgj-neuro@klinmed.uio.no

Kontaktpersoner Kavlifonden:

Inger Elise Iversen, VD
ingerelise.iversen@kavlifondet.no

Ida Charlotte Svege, seniorrådgivare i Kavlifondens program för hälsoforskning
Ida.svege@kavlifondet.no

Från vänster, VD för Kavlifonden Inger Elise Iversen, seniorrådgivare Ida Charlotte Svege och ledare för Kavlifondens hälsoforskningsprogram Jan-Ole Hesselberg. Foto: Anne Elisabeth Næss/Kavlifonden