Stöd till utvärdering av mentaliseringsbaserad terapi för barn

Ett forskarteam vid brittiska Anna Freud Centre har tilldelats drygt 9,1 miljoner norska kronor (ca 750 000 pund) av Kavlifonden för att genomföra en ny studie som utvärderar en mentaliseringsbaserad terapi för barn hänvisade till psykiska vårdtjänster i Storbritannien.

Tilldelningen görs via Kavlifondens program för hälsoforskning

Barn 6–12 år

I samarbete med University College London (UCL), Barnet, Enfield och Haringey Mental Health NHS Trust samt Oxford Health NHS Foundation Trust, kommer studien att utvärdera effekten av mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för att stärka den psykiska hälsan hos barn i åldersgruppen 6–12 år.

MBT går ut på att lära sig att mentalisera bättre, det vill säga uppnå ökad förståelse för egna och andras tankar och känslor, bättre reglering av egna känslor, bättre förståelse av vad som händer mellan människor samt förbättrade nära relationer och ett bättre samarbete med andra.

Förmågan att mentalisera har visat sig spela en viktig roll för att stärka barns känsloreglering och emotionella utveckling.

Projektet leds av professor Nick Midgley, co-director för Child Attachment and Psychological Therapies Research Unit (ChAPTRe) vid Anna Freud Centre.

– MBT är en tidsbegränsad terapiform för barn och familjer, där man kombinerar psykodynamiska principer, systemisk teori och ett socialt, ekologiskt ramverk för att förstå och arbeta med familjer, förklarar professor Midgley.

– Det är ett flexibelt förhållningssätt som kan användas i kliniskt arbete för att hantera en rad utmaningar, som emotionella och beteendemässiga problem, ångest, depression, relationssvårigheter samt vid familjekonflikter, säger han.

Behov av evidensbaserade åtgärder

– Eftersom många skolbarn som söker hjälp upplever en blandning av känslomässiga problem och beteendesvårigheter, finns ett behov av evidensbaserade åtgärder riktade mot mekanismer som ligger till grund för symptomändring, säger Midgley.

Känsloreglering har identifierats som en sådan underliggande mekanism.

– Få av åtgärderna riktade mot känsloreglering hos barn i skolåldern har enligt Midgley utvärderats systematiskt.

43 projektförslag

– Den här studien är väl utformad och kan ge viktig kunskap om effekten av mentaliseringsbaserad behandling för barn med komplexa psykiska hälsoproblem, säger Ida Svege, seniorrådgivare i Kavlifondens program för hälsoforskning.

Anna Freud Centre-projektet valdes ut som ett av tre projekt som tilldelades medel 2021. Totalt kom det in 43 projektförslag som adresserar ett eller flera av de förhandsdefinierade kunskapsluckor som inkluderades i forskningsprogrammets utlysning för 2021.

Grundlig process

Varje år väljs nya kunskapsluckor ut i en grundlig process som börjar med att Kavlifondens ämneskommitté för strategi söker efter uppdaterade och systematiska översikter i utvalda databaser för att identifiera betydande kunskapsluckor inom barns och ungas psykiska hälsa.

– Kommittén identifierade 41 kunskapsluckor inför 2021-utlysningen. Därefter rangordnades kunskapsluckorna av en användarpanel bestående av patienter, anhöriga och relevant vårdpersonal, berättar Jan-Ole Hesselberg, programchef för Kavlifondens hälsoforskningsprogram.

Utlysningen för förslag till 2021 inkluderade de tio kunskapsluckor som hamnade högst upp i användarpanelens rangordning. Samtliga sökande uppmanades att utforma studier som adresserar en eller flera av de utvalda kunskapsluckorna.

Läs mer: 2021 års utlysning av förslag och lista över kunskapsluckor (avslutad)

Anna Freud Centre-projektet adresserar kunskapsluckan «Vad är effekten av psykoterapi för att förbättra känsloreglering hos ungdomar?», med fokus på terapi för barn som har en blandning av emotionella och beteendemässiga problem.

– Dagens behandlingsmetoder är inte tillräckliga för den här gruppen eftersom den inte passar in i det befintliga ramverket för psykiska diagnoser, säger professor Nick Midgley.