9,6 miljoner i stöd till forskning om livsfärdighetsprogram för skolbarn

Studien ska undersöka om Passport-programmet lyckas med att främja barns förmåga att hantera sina känslor för att minska stress, ensamhet och mobbning under den viktiga övergången mellan barndom och ungdom.

Ökande behov

Dr Joao Santos vid University of Manchester leder studien.

– Kavlifonden har gett oss en fantastisk möjlighet att undersöka effekten av en lovande, skolbaserad intervention för barns psykiska hälsa. Genom att implementera robusta, teoretiska, metodologiska och analytiska principer i undersökningen av den här skolbaserade interventionen, hoppas vi kunna ge ett viktigt och exakt bidrag till forskningsfältet, säger Santos.

– Jag ser fram emot att se effekten som den här forskningen kommer att ha på alla deltagare, speciellt med tanke på det ökande behovet av att förbättra barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Används flitigt

”Passport – Skills for life” är ett skolbaserat livsfärdighetsprogram som ska bidra till god psykisk hälsa hos barn i åldrarna 9–11 år.

Programmet har utvecklats av professor Brian Mishara vid University of Quebec i Montreal, och är ett flitigt använt redskap i flera länder för att främja social och emotionell inlärning hos grundskolebarn i åldrarna 9–11 år.

Lärarna, som har fått egen utbildning i programmet, undervisar hela klassen i Passport.

Projektet ska adressera följande frågor:

• Har Passport en meningsfull effekt på känsloreglering, mobbning, ensamhet, internaliserande symptom (till exempel symptom på depression och ångest samt social isolering) och stöd mellan likasinnade i gruppen?
• Håller effekten av Passport i sig över tid?
• Spelar sättet som Passport implementeras på en roll för effekten på ovannämnda områden?
• Har några barn större utbyte än andra av att delta i Passport?
• Ger Passport bra valuta för pengarna?
• Finns det ett samband mellan effekten av Passport på barns stressnivå och förändringar i deras förmåga att hantera sina känslor?

60 skolor och 2 000 elever

Forskarna ska genomföra en stor tvåårig randomiserad kontrollerad studie som involverar 60 grundskolor och mer än 2 000 barn i Stormanchester-regionen i nordvästra England.

De ska samla och analysera både kvantitativa och kvalitativa data.

– Utöver att besvara huvudfrågorna kommer de data vi genererar även att användas till att utöka vår förståelse för utvecklingen av psykisk hälsa i övergångsperioden från barn till ungdom, säger Dr Joao Santos och tillägger:

– Till exempel ska vi använda dessa data för att undersöka samband mellan mobbning, ensamhet och trivsel över tid.

– Vi är väldigt glada över att få genomföra den här viktiga forskningen som möjliggör betydande framsteg i vår förståelse av huruvida och hur skolbaserade interventioner kan göra skillnad för barns psykiska hälsa under en avgörande period i deras utveckling, säger professor Neil Humphrey vid University of Manchester.

Humphrey är forskningsledare för projektet tillsammans med professor Pamela Qualter.

Även hon är entusiastisk över att få komma igång.

– Projektet undersöker huruvida en skolbaserad intervention kan ha en positiv effekt på barns psykiska hälsa, och jag är särskilt intresserad av fokuseringen på vilken roll ensamhet spelar och hur detta är kopplat till det resultat och de ändringar detta kan leda till när det gäller den psykiska hälsan. Den fokuseringen har saknats i tidigare arbeten, säger Qualter.

– Kavlifonden är glada över att kunna offentliggöra den här tilldelningen av stöd till forskarna vid University of Manchester, säger Inger Elise Iversen, Kavlifondens vd.

– Så långt ser resultaten som har rapporterats i praxisbaserade kunskaper och utvärderingar väldigt bra ut. Vi ser fram emot att bidra till mer evidensbaserade kunskaper om effekten av programmet, och att få veta mer om hur och varför det fungerar, säger Iversen.