Enligt stiftelsens stadgar ska Kavlifonden stödja humanitärt arbete, forskning och kultur. Dessutom tilldelas medlen i enlighet med styrelsens beslutade tilldelningsstrategi som revideras och förnyas med jämna mellanrum.
– På det sättet vill vi säkerställa att Kavlifondens medel gör mesta möjliga nytta och att vi hela tiden bidrar till att lösa aktuella samhällsutmaningar, säger Iversen.
Barn och ungas psykiska hälsa
Två områden har högsta prioritet i Kavlifondens tilldelningsstrategi: – Vi fortsätter att stärka de senaste årens satsning på åtgärder för barn och ungas psykiska hälsa. Det var aktuellt långt före pandemin, men har blivit ännu viktigare nu, säger Rune Mørland som är ansvarig för strategi och utveckling i Kavlifonden.
– Det är helt grundläggande att barn och unga mår bra, upplever trivsel och trygghet och får utveckla egna färdigheter, säger han.
Kavlifonden bidrar genom stöd till framför allt projekt som främjar inkludering, livsfärdigheter och utbildning.
– Med utbildning och en tro på sig själva kan barn och unga både bli en resurs i sina egna liv och hitta en plats i gemenskapen. Det är en investering för barnen själva och för vår gemensamma framtid, konstaterar han.
Hållbar konsumtion och produktion
Dessutom prioriterar Kavlifonden arbetet med att hitta fler projekt som ansluter sig till FN:s globala mål nr 12 för hållbar konsumtion och produktion samt nr 13 för att bekämpa klimatförändringarna.
– Som ägare av en livsmedelskoncern har Kavlifonden ett särskilt ansvar och potential för att bidra till hållbara lösningar inom konsumtion och produktion. Vi söker efter innovativa åtgärder för omfördelning, behandling och återanvändning av resurser, säger Guro Hjetland Sundsby som är ansvarig för analys och rapportering i Kavlifonden.
2021 fick Kavlifonden flera nya samarbetspartners som bidrar till de två prioriterade hållbarhetsmålen.
– Nu ser vi fram emot att hitta ännu fler som kan bidra till att lösa dessa utmaningar, säger Sundsby.
Fokus på Storbritannien och Sverige
Ett annat viktigt mål i strategin är att öka antalet projekt som får stöd i Storbritannien och Sverige.
– Vi jobbar ständigt med att utveckla oss och vårt tilldelningsarbete, och är nöjda med det ökade antalet projekt i Sverige och Storbritannien under det gångna året. Kavlifondens företag i dessa två länder bidrar i betydande del till överskottet som stiftelsen varje år kan dela ut till goda ändamål. Det är en stor glädje att kunna dela överskottet med konsumenter och samhället även i dessa två länder, säger Iversen.
KULTUR OCH INKLUDERING: Kavlifonden stödjer gärna projekt där kulturaktiviteter är ett verktyg för att uppnå inkludering och stärka psykisk hälsa hos barn och unga. (Foto: Kulturhjerte)
Hittar projekten själva
Med undantag för hälsoforskningsprogrammet för barn och ungas psykiska hälsa har Kavlifonden ingen utlysning av medel. Kavlifondens administration hittar potentiella projekt genom uppsökande verksamhet och research.
– Vi inhämtar också råd och expertis från externa sakkunniga, säger Iversen.
Aktuella projekt får en inbjudan till att lämna in en ansökan som, baserat på administrationens rekommendation, behandlas och beslutas av Kavlifondens styrelse.
Satsningar över tid
Prognoserna visar att Kavlifonden kommer att kunna dela ut cirka 100 miljoner norska kronor årligen under de kommande tre åren.
– Det är medel som kommer att göra skillnad i både enskilda personers liv och i samhället i stort. Men det kräver att vi använder dem väl, säger Iversen och understryker vikten av en tydlig och sakkunnigt förankrad tilldelningsstrategi.
– Det finns många samhällsnyttiga ändamål som behöver stöd. För att bidra till långsiktiga, positiva förändringar behöver vi fokusera på att jobba strategiskt och satsa på utvalda områden över tid.
Artikeln är hämtad från Kavlifondens årsredovisning för 2021. I den kan du även läsa mer om alla projekt som fick stöd förra året.
Toppbild:
GUTTAS CAMPUS NORD: Kavlifonden tilldelade tre miljoner norska kronor till etableringen av Guttas Campus Nord 2021. Medlen ska fördelas över tre år. Här från pressträffen med Guttas Campus, Harstad kommuns ordförande Kari-Anne Opsal och andra lokala samarbetspartners i mars 2022. (Foto: Tomas Rolland/UiT Norges Arktiske Universitet)