Lillehammer, november 2022: I Kulturhjertes lokaler är det den här kvällen extra mycket liv, inspiration och skaparglädje. Både föräldrar, mor- och farföräldrar samt andra frivilliga bidragsgivare är med på de första förberedelserna inför teaterföreställningen «Drömfångare».
60 år efter att Knut Kavli grundade Kavlifonden är Kavli en stor koncern med ett överskott som kan förverkliga barns och ungas drömmar,
inte bara i Norge utan i flera länder i tre olika världsdelar.
Dock var tilldelningarnas fokusområde betydligt smalare i starten.
Konstnären Rolf Aamot och konsertpianisten Jan Henrik Kayser var de första som fick stöd från Kavlifonden. 1965 tilldelades de 5 000 norska kronor var, något som i dag motsvarar 56 000 norska kronor.
Byggt upp kapital
– De första åren efter grundandet användes till att bygga upp kapital och hitta formen för hur den nya stiftelsen skulle drivas, säger Kavlifondens vd Inger Elise Iversen.
Lösningen blev en styrelse med tre personer under ledning av Knut Kavli. Styrelsen ska, enligt stiftelsens stadgar, dela ut pengar till goda
ändamål, förvalta kapitalet och se till att bolaget genererar vinst och avkastning på aktierna.
Under åren har affärsmodellen justerats något inom ramen som fastställs i stadgarna. Sedan 1994 har holdingbolaget Kavli Holding AS, där Kavlifonden är ensam ägare, tagit sig an koncernledningen.
Monumentala gåvor
Kavlifondens syfte att dela ut hela överskottet till humanitärt arbete, forskning och kultur har inte ändrats sedan starten.
– Men sättet vi har uppfyllt det på har ändrat sig i takt med de ekonomiska förutsättningarna och tiden vi lever i, säger Inger Elise Iversen.
De första tio åren präglades Kavlifondens tilldelningar av konst och kultur. Det mesta delades ut i Bergen med omnejd och handlade om stora monumentala gåvor till staden samt stipendier till utövare inom konst och klassisk musik.
Den första stora tilldelningen ägde rum 1969 när 50 000 kronor gavs till utsmyckning av Grieghallen i Bergen. Kavlifonden bidrog även senare till färdigställandet av stadens stora konserthall.
Större bredd
Mot slutet av 1970-talet blev det större bred i tilldelningarna, med stöd till bland annat åtgärder för reumatiker och synskadade samt till kulturutövare som Bergen Husflidslag och Oselverens Bevarelse.
1983 beslutade styrelsen att ge stöd till ett stort projekt vid Diakonissehjemmets sjukhus i Bergen. Projektet låg i skärningspunkten mellan
forskning och humanitär verksamhet. Detta blev starten på en utveckling som gav humanitära ändamål och forskning en större betydelse.
Under de senaste 20 åren har humanitärt arbete och forskning utgjort den största delen av tilldelningarna. Rena konstprojekt och klassisk musik har gradvis fasats ut.
– I dag stödjer vi i huvudsak kulturprojekt där musik, teater och andra kreativa aktiviteter används som verktyg för inkludering, livsfärdigheter och god psykisk hälsa hos barn och unga, säger Inger Elise Iversen.
Geografisk utvidgning
Sedan 1980-talet har både strategi och kriterier för hur medlen ska tilldelas kontinuerligt utvecklats. Det har bland annat resulterat i att det geografiska fokuset kraftigt har utökats.
– Vi prioriterar stöd till projekt i alla länder där Kavlikoncernen har verksamhet och vi har under flera år haft ett starkt internationellt engagemang, säger Inger Elise Iversen.
Hon är stolt över Kavlifondens portfölj med internationella utvecklingsprojekt.
– Det första utvecklingsprojektet vi gav stöd till var i Bangladesh 2001. Sedan dess har stiftelsen gett stöd till projekt i länder i Afrika och Asien med 330 miljoner norska kronor, berättar Iversen.
Rekordår och hälsoforskning
Sedan millennieskiftet har goda resultat i koncernen gett mer pengar till Kavlifonden vilket har inneburit avsevärt ökade tilldelningar.
2008 delade Kavlifonden ut sex miljoner norska kronor. Under efterföljande år mångdubblades tilldelningarna fram till rekordåret 2018 då stiftelsen kunde dela ut hela 131 miljoner norska kronor. Därefter har det årliga beloppet legat på i snitt 100 miljoner norska kronor.
– Det här är pengar som kan göra stor skillnad för många människor och för samhället, men det kräver att de används på ett bra sätt, säger Iversen.
– Därför har vi trappat upp det strategiska arbetet ytterligare de senaste åren. I Olav och Knut Kavlis anda ska vi vara både framtidsinriktade, innovativa och i takt med tiden vi lever i, samtidigt som vi säkerställer en hög kvalitet på tilldelningarna, säger Iversen.
Hälsoforskning som gör nytta
Hon lyfter framför allt fram Kavlifondens program för hälsoforskning som en framgångshistoria i det här arbetet.
– Här har vi i samarbete med Stiftelsen Dam kunnat se till att Kavlifondens forskningsmedel går till forskning som har ett högt nyttovärde för brukarna, säger hon.
Själv hann Knut Kavli bara uppleva den allra första tilldelningen. Hösten 1965 blev han allvarligt sjuk och dog. Men hans arv lever vidare i bästa välmåga.
– Som 60-åring är Kavlifonden en professionell ägare, förvaltare och en viktig bidragsgivare inom våra prioriterade områden både lokalt, nationellt och internationellt, konstaterar Inger Elise Iversen.