Denna artikel är publicerad i Kavlifondens årsrapport 2023.
Ladda ner hela årsrapporten här
Läs mer:
Pressmeddelande: 50,2 miljoner kronor till goda ändamål 2023 från Kavlifonden
Ledare: Bäst tillsammans för goda ändamål!
Nästa gång du äter en smörgås med Kavli mjukost: slut ögonen och föreställ dig Fannestranda utanför Molde i Norge, precis utanför Årø flygplats, där du har utsikt över de mäktiga Romsdalsalperna, bördiga åkrar och en fjord full av fisk. Det var där Kavliäventyret började.
Den 7 januari 1872, åtta månader före den kommande kung Haakon VII, föds Ole Knudsen Kavli som fjärde barnet i en syskonskara på sex. Familjens gård på Fannestranda är liten och alla måste bidra för att man ska ha mat på bordet. Med kor, får, höns, grisar, fjordfiske och skogsavverkning får de tillvaron att gå ihop genom hårt arbete.
Ole, eller Olav som han så småningom börjar kalla sig, lär sig tidigt att ödmjukhet, hårt arbete och sparsamhet är en dygd, och redan som sjuåring börjar han spara. Pengarna tjänar han på olika småjobb och målet är tydligt: han vill ge sig iväg och starta sitt eget företag.
Bra tajming
18 år gammal har han ett sparkapital på 60 norska kronor. Det motsvarar ungefär en månadslön. Pengarna blir starten på ett äkta norskt industriellt affärsäventyr.
Några dagar efter sin 18-årsdag åker Olav till Bergen. Nu ska drömmen bli verklighet! Planen är att gå kvällskurser på handelsskolan, jobba under dagtid och skaffa sig erfarenhet innan han startar sitt eget företag.
Det blir många prövningar innan han når målet. Han måste ta flera jobb och lever emellanåt under väldigt eländiga förhållanden. Vid en tidpunkt har han så lite pengar och är vid så dålig hälsa att han nästan måste ge upp. Men han håller ut och tar sig igenom svårigheterna gång på gång, och så småningom börjar allt gå lite bättre. Den 28 mars 1893, tre år efter att han kom till Vestlandets största stad, registrerar han bolaget O. Kavli.
Mesost från trøndelag
I den nya verksamheten säljer han ost, smör och köttprodukter. Mesost från Trøndelag är i början den viktigaste produkten.
Den unge handlarens satsning ligger helt rätt i tiden. Bergen är en stad som växer snabbt. Mejeriprodukter produceras industriellt och lyxvaror som ost och smör säljer allt bättre. Med ett allmänt ökat välstånd i samhället finns det goda förutsättningar för att nå framgång.
Framgång och motgång
Framgång blir det, men inte utan utmaningar. Ibland är det som att han tar ett steg framåt och minst två tillbaka. Som under 1924. Då går bolaget O. Kavli i konkurs efter likviditetsproblem och några dåliga investeringar. Men bara en månad senare bildas aktiebolaget O. Kavli AS och verksamheten fortsätter.
Och så är det varje gång det uppstår svårigheter. Varken två världskrig, global ekonomisk kollaps eller kalla kriget med kärnvapenupprustning stoppar Olav Kavli från att bygga upp sin livsmedelskoncern i land efter land, produkt för produkt.
Industripionjär
– Historien om Kavli är fascinerande, säger Ola Honningdal Grytten, ekonomiprofessor vid Norges Handelshøyskole.
2013 skrev han boken «Kavli – ett industriellt äventyr» tillsammans med Kjell Bjørn Minde med anledning av Kavlikoncernens 120-årsjubileum.
– I Kavli har vi något så onorskt som ett multinationellt bolag baserat på ost och inte på fisk. Olav Kavli blev en pionjär inom produktutveckling, norsk export och industrietableringar utomlands, påpekar Grytten och fortsätter:
– Han var en sann äventyrare som reste med resväskan full med ost. Han insåg tidigt hur viktigt det var med marknadsföring och publicitet, och han räknade varje land han lämnade ostväskan i som ett nytt exportland. Därefter blev det ju enkelt att säga att Kavli exporterade till ett dussintal länder.
Vann ostkapplöpningen
Omkring 1920 pågår en intensiv kapplöpning i den internationella ostindustrin om att göra en mjuk, välsmakande och inte minst hållbar påläggsost. Att få alla tre delar på plats i en och samma produkt är en krävande uppgift, men den som klarar den ekvationen kommer att nå stor framgång.
Olav Kavli är förtjust i både innovation och tävlingar. Han gillar att vara först med nya produkter, och jobbar ihärdigt för att vinna den stora ostkapplöpningen.
1923 lyckas Olav och hans medarbetare göra en mjukost som är god, inte för salt och som håller länge. I september bjuder han in en exklusiv samling gäster till den hemliga lanseringen av Primula, förpackad i en halvmåneformad ask med en kärnfrisk mjölkpiga på etiketten.
Osten faller alla i smaken, masspro – duktionen inleds och 1924, samma år som han både går i konkurs och startar om firman på nytt, registrerar han varumärket Primula för sin nya ost.
1925 lanseras Primula internationellt som världens första hållbara mjukost och erövrar snabbt stora delar av marknaden både i Norge och utom – lands. Osten blir grunden för Kavlikon – cernens kommande framgångar.
Fabriker i utlandet
Olav Kavli blir också först i världen med att sälja ost på tub. Redan 1929 kommer Primula som ost på tub, något som förbättrar hållbarheten ytterligare.
Tuben tillverkas i aluminium, och det fortsätter den göras under de kommande 100 åren.
På 1930-talet gör export- och importreglerna det svårt att sälja norska produkter till andra länder. Då bestämmer sig Olav för att etablera egna Kavlifabriker i Österrike, Danmark, Storbritannien och Sverige. Så småningom blir den internationella delen av koncernen viktigare än den norska.
Efter andra världskriget nästan femdubblas omsättningen på några få år.
– Allt Olav gjorde understryker de ambitioner han hade. Han var den visionära entreprenören som reste runt i världen och charmade sin publik med ost. Under loppet av 65 år lyckades han bygga upp ett multinationellt livsmedelsbolag. En del av framgången låg i hans förmåga att rekrytera duktiga medarbetare, visa dem förtroende och låta dem arbeta självständigt, berättar Ola H. Grytten.
Från pionjär till filantrop
En som naturligt nog jobbar i företaget är Olavs son Knut Kavli. Efter att ha utbildat sig utomlands börjar han jobba i faderns företag och vid 28 års ålder får han 1924 en chefsposition.
Under stora delar av 1930-talet är Knut direktör för svenska O. Kavli AB och spelar en central roll i arbetet med att bygga upp Kavlis exportverksamhet.
Men det är något helt annat han kommer att bli känd för.
Efter en hjärnblödning sommaren 1953 återfår Olav Kavli aldrig hälsan. Han drar sig helt tillbaka från arbetet med att styra den dagliga verksamheten. Fem år senare dör han den 22 september 1958, 86 år gammal.
Nu blir Knut Kavli huvudägare och direktör i Kavli. I likhet med sin far värderar han medarbetarna högt. Han ser deras välbefinnande och trivsel som viktiga faktorer för att nå framgång.
Generös och engagerad
Knut Kavli har också ett stort engagemang för kultur och ideella ändamål. Han har rykte om sig att vara generös och samhällsengagerad precis som sin far, och hjälper gärna ungdomar med både utbildning och i yrkeslivet. Oftast gör han detta i det tysta.
Men Knut kämpar också med en del hälsoproblem. Han funderar fortfarande på vad som skulle vara det bästa för företaget i framtiden. Han och hustrun Karin har inga barn och därmed inga arvingar som kan ta över Kavlikoncernen den dagen Knut går bort.
Han vill förhindra att faderns livsverk ska falla sönder och delas upp på många ägare. Knuts mål är att se till att ägandet förblir koncentrerat till en eller ett fåtal ägare, att bolaget ska växa och utvecklas vidare och samtidigt fortsätta ha sitt säte i Bergen.
En stiftelse blir till
Efter att ha övervägt en rad lösningar tar Knut slutligen ett beslut.
– Julen 1961 kan ha varit avgörande för Knuts beslut. Han reflekterade mycket över julens budskap och hans fars uppväxt i en starkt kristen miljö där goda gärningar som gjordes för andra värderades högt. För Knut blev det viktigt att göra något bra av arvet. Samtidigt ville han säkerställa Kavlikoncernens fortlevnad, säger Ola H. Grytten.
I ett brev till Olav Jacob Dreyer i maj 1962, skriver Knut:
«Eftersom jag börjar komma upp i åren vill jag gärna säkerställa vår firmas framtid på ett sådant sätt att den inte efter min död riskerar att hamna i händerna på eller under inflytande av utomstående, och med utomstående menar jag personer som inte innehar någon högre position i firman. Jag har därför efter många, långa och mogna överväganden bestämt mig för att inrätta en ideell fond (… )»
Den 25 april 1962 grundas stiftelsen O. Kavli och Knut Kavlis Ideella Fond, som i dag kallas Kavlifonden. Knut gör stiftelsen till ägare av hela Kavli.
I stadgarna står det att syftet är «att främja humanitära ändamål, forskning och kultur». Det ska ske genom att stiftelsen delar ut hela sitt överskott från Kavli till goda ändamål. Inga andra kan äga aktier i bolaget, och Kavlifonden kan inte överföra sina aktier till någon annan.
Så länge Kavli existerar ska Kavlifonden vara enda ägare till hela koncernen, och stiftelsen ska dela ut hela överskottet till goda ändamål.
Konst och kultur
Konstnären Rolf Aamot och konsertpianisten Jan Henrik Kayser blir de första som får stöd från Kavlifonden. De får 5 000 norska kronor var, något som i dag motsvarar 56 000 norska kronor. Tilldelningarna ägde rum i februari 1965 efter att Knut Kavli och hans medarbetare ägnat ett par år åt att bygga upp kapital och bekanta sig med den nya driftsformen.
Knut Kavli hann bara uppleva de här första tilldelningarna. Hösten 1965 blev han allvarligt sjuk och dog.
Under de följande tio åren genomför både Kavlibolagen och stiftelsen en rad förändringar, både gällande driften av bolagen och tilldelningspolicyn. Men det överordnade ideella ändamålet förblir oförändrat, precis som det står i stadgarna formulerade av Knut Kavli.
Överskottet ska ges tillbaka till samhället för att skapa positiva återverkningar. På det här sättet förde Knut vidare värderingarna från fadern, som också fick lära sig vad som var viktigt i livet av sin egen far, som sonen var döpt efter.
I sin bok «Med ost i kofferten» skriver Olav Kavli:
«Men det var en liten kommentar från far som väckte många tankar hos mig, tankar som rotade sig djupt i mitt sinne, och som nog skulle komma fram under det dagliga slitet, men kanske inte så tidigt och vid denna tidpunkt. Han sa att när han och mor reste hem efter besöket hade han med glädje sett att jag tjänade pengar, och om lyckan stod mig bi skulle framtiden kunna bära ännu mer i sitt sköte. Men kom ihåg, sa han, att pengar inte betyder något om du inte också samlar andra värden.»
1,3 miljarder till goda ändamål
I dag kan Kavlifonden blicka tillbaka på mer än 60 år av ideell verksamhet.
– Olav Kavli och Knut Kavli var innovativa och skickliga affärsmän som arbetade hårt. De var före sin tid med att ta samhällsansvar på ett föredömligt vis. Tack vare dem kan Kavlifonden, som en av få ägare i sitt slag i Norge, dela ut hela överskottet till goda ändamål, säger Ingrid Paasche, Kavlifondens vd.
2024 ser hon fram emot att få vara med och fira mjukosten som fyller 100 år. I mer än 60 av dessa år har mjukosten varit den produkt från Kavlibolagen som i största omfattning har bidragit till överskottet för goda ändamål.
– Olav Kavli reste ut i världen och besökte många länder med sin nya ostsensation i resväskan. 100 år senare har hans livsverk bidragit till att göra livet lite bättre för människor i många av dessa länder. Det är en väldigt fin berättelse att både dela och fira, säger hon.
Totalt har Kavlifonden kunnat dela ut 1,3 miljarder* norska kronor till goda ändamål sedan stiftelsen grundades 1962.
– Både våra grundare, varenda Kavlimedarbetare genom tiderna och inte minst alla konsumenter som har ätit de miljontals smörgåsarna förtjänar i år ett extra stort tack, säger Paasche.
*Omräknat till dagens penningvärde
Så ska Kavlikoncernen drivas
- De första åren efter grundandet drevs Kavlibolagen av en styrelse med tre personer under ledning av Knut Kavli.
- Kavlifondens styrelse ska, enligt stadgarna, dela ut pengar, förvalta kapitalet och se till att bolaget genererar vinst och avkastning på aktierna.
- Under åren har affärsmodellen justerats något inom ramen som fastställs i stiftelsens stadgar.
- Sedan 1994 har holdingbolaget Kavli Holding AS, där Kavlifonden är ensam ägare, tagit sig an koncernledningen.
- Syftet med stiftelsen, att stötta humanitärt arbete, forskning och kultur, kvarstår precis som Knut Kavli fastställde det i stadgarna.